från hela världen som format Sverige från 1956 till i dag
Av Björn Nordström, Ulf Nordström, Lars Nylin och Marie Oskarsson
Norstedts 2012
ISBN 978-91-1-303315-0, 704 sid

Denna tegelsten kan beskrivas både som en nostalgitripp av rang och som en IKEA-liknande mastodontkatalog för grammofonbolag, bokförlag och andra kommersiella företeelser. En hastig bläddring ger vid handen att man för att ta del av allt det som beskrivs i boken bör en människa vara frisk och föredömligt ung. En gammal typ har troligen alltför få decennier på sig.

Därmed också sagt att de fyra författarna lagt ett hästjobb bakom sig. Om inledningen till denna text kan verka raljant är det ett litet försök att imitera skribenternas lättsamt kåserande stil i de flesta korta presentationer av grammofonskivor (sedermera CD), filmer, böcker av allehanda slag och dito TV-program. Intressant, personligt och inte ens dumt som reklamtexter – jag har redan börjat fundera på att skaffa vissa DVD:er och söka låtar på Spotify. De flesta av böckerna har jag redan läst eller åtminstone skummat.

Just nu beklagar jag att Dast aldrig erhöll den förra klassikerboken (Tusen svenska klassiker) eftersom nostalgitarmen i denna utgåva saknade en hel del gamla hjältar från gångna årtionden.

Nu ska man nog ta termen ”klassiker” för vad författarna anser vara sådana. De kulturarbetare som häromåret propagerade för en svensk kanon skulle antagligen förtvivla om de började läsa detta verk. Nog för att det finns highbrow-autörer även i detta urval: Hemingway, Rachel Carson och filmregissörer som herr Bergman är representerade.

De texter som erbjuds bland mängden av bilder är kortfattade men informativa och underhållande. Researcharbetet är imponerande och allt presenteras i kronologisk ordning från Alf Prøysen 1956 till TV-serien Downtown Abbey 2011.

Eftersom det handlar om lättsmält kunskapsunderhållning, något i stil med inlärning till Vem vet mest, går det mycket lätt att läsa hela tjocka boken från pärm till pärm på några kvällar. Somligt glider man över för att strax därefter fastna i en kort artikel om Gudfadern, Enid Blyton, Kommissarie Morse (som först fick titeln Inspektör), filmgeniet Hitchcock som i likhet med Morseförfattaren Colin Dexter gillade att dyka upp som cameo-statist.

Tyvärr är människor mer flexibla än böcker. De gifter och skiljer sig eller kilar vidare. Men efter att en bok är tryckt får de leva vidare, till och med ihop med sina förkastade moatjéer.

KJELL E. GENBERG

Björn Nordström och medförfattare. Foto Anders Bergström