Av Mats Lundman
Ultima Esperanza Books, 2020
ISBN 978-91-88263-85-8, storpocket, 259 sidor

Titeln har ordet död med, men någon deckare är det inte. Detta är den sjunde boken med huvudpersonen Moa Lönn som jobbat på och med en rad olika tidningar i de olika böckerna. I flera av dem har det funnits kriminalinslag, och visst finns också här lite kommunalt mygel, men det är inte någon huvudsak.

Den svenska dagspressen har det svårt och serien av böcker har i stegrande grad visat detta. Nu är det en liten lokaltidning som gått i konkurs och Moa och en kollega satsar på att få igång verksamheten igen, med minskad utgivning på papper men aktiva på webben och med tydlig lokal inriktning. Men ingen annonsfinansierad gratistidning, utan en journalistisk produkt med flera nya idéer.

Visst måste det vara så att detta är författarens tankar om hur man borde kunna göra, och jag säger inte emot, men tyvärr är detta ingen nyckelroman med verklighetsbakgrund.

Dock, särskilt för oss gamla dagspressjournalister, är det spännande att följa Moa och hennes redaktion på nystarten och det följande året. Motstånd från en del lokala pampar, problem med ekonomin, och några flyhänt tecknade personer med olika infallsvinklar gör att historien håller spänningen uppe.

I ett efterord undrar författaren om detta blev sista boken om Moa och hennes tidningsarbete. Frågan är väl om det finns fler tidningsvarianter att skriva om.

LEIF-RUNE STRANDELL