Redaktör Rickard Berghorn
Aleph Bokförlag, 2018
ISBN 978-91-87619-09-0, mjukt, laminerat omslag, 126 sidor

För den som inte funderat så mycket på skillnaderna mellan vampyrer och zombier, bringar antologin Studier i svart klarhet i de odödas skymningszon. Medan vampyrerna sedan länge har bidragit till att hantera människors förhållande till döden så har zombierna på kort tid blivit ett sätt att närma sig nya, mer moderna former av skräck för förlorad självkontroll och mänsklig identitet. Åtminstone är det så jag tolkar ett par av bidragen i antologin, skrivna av den amerikanske vampyrexperten John Edgar Browning och litteraturvetaren Annika Johansson. 

Särskilt Johanssons genomgång av zombiernas (under lång tid ytterst begränsade) roll i litteraturen är klargörande. Poängen med zombien är, skriver hon, ”att kroppen är uppe och går trots att den ordinarie invånaren har avflyttat”. Slutsatsen blir att olika former av förlorad kontroll över den egna kroppen – såsom missbruk, svår demens, hjärnskador och trauman – också kan uttryckas genom zombiegestaltens filter. Mot den bakgrunden kan zombiernas invasion av populärkulturen väntas fortsätta ett bra tag till, av terapeutiska skäl. De suger inte blod, de vill oss inget – och det är just det som är så hemskt och lockande med dem. För att följa och förstå den invasionen hade vi behövt Annika Johanssons kunskap och skarpsinne, men hon dog tyvärr förra året.

Den lite spretiga Studier i svart innehåller också andra läsvärda bidrag. 

Bertil Falck skriver klokt och kunnigt om Harry Martinsons Aniara som rymdopera och om den amerikanska filmmanusförfattaren Leigh Brackett som både den hårdkokta filmdialogens och rymdoperans okrönta drottning. 

Och Fredrik Hulting lyfter fram den tämligen bortglömde svensk-estnisk-engelske greven och skräckförfattaren Eric Stenbock som en intressant gestalt i kretsen kring Oscar Wilde. Stenbock dog tidigt och lämnade inget uppenbart mästerverk efter sig. Men nog måste han ha varit en bekantskap värd att göra. Den irländske diktaren William Butler Yeats karakteriserade Stenbock som ”scholar, connoisseur, drunkard, poet, pervert, most charming of men”!

PÄR ALEXANDERSSON