Av Henrik Nyquist
Zoot 2000

Detta är en roman om något som kanske var en spionhistoria, men troligen enbart ett påhitt – nämligen 1952 års polisiära scoop: Fritiof Enbom. Författarens sympatier ligger hos de anklagade vilket gör att han beskriver åklagaren Werner Ryhninger som en odjursliknande streber. Detta är säkert inte osant, men genom att ge honom ”onda” avsikter även när han vid ett tillfälle gör något gott, demoniseras mannen på ett satt som gör honom osannolik.
Det kunde ha blivit en faktabok, men Nyquist för in en fiktiv polisman kring vilket en stor del av utredningen kretsar. Detta gör historien mer spännande, men tar samtidigt loven av en del trovärdighet. Han är den som börjar tvivla på den egna kårens syften och därför måste stå sitt kast.
Författaren publicerar i boken brev som han fått från kvinnan som gett romanen dess namn – Lilian Ceder, som i dag lever under annat namn.
Det är en välskriven, spännande, roande och i vissa delar lärorik bok. Några små skönhetsfel måste dock noteras. Advokater avkunnar inga domar. Inte heller finns en jury i den svenska domstolarna.

INGER STRANDMARK