Av Lilian Gustafsson
Recito 2011
ISBN 978-91-86207-83-0, 273 sid

I romaner hittas någon mördad, polis tillkallas och i de flesta fall bryr sig inte författarna om vad som händer med de efterlevande, hur de hanterar sin sorg, sina tankar och känslor. Verkligheten är annorlunda, vilket vi får veta i Lilian Gustafssons berättelse om hur hon hanterat sitt livs värsta trauma – när hennes 16-årige son Anders nyåret 1995 återfanns död i ett magasin i Norra Hammarbyhamnen  i Stockholm. Pojken var svårt misshandlad av slag i huvudet, hans ena hand var avhuggen och fallet har fortfarande inte lösts.

Ett år efter mordet startade Lilian Gustafsson den ideella föreningen Ringar på vattnet, som fått ge namn åt hennes bok. Föreningen har samlat ihop 500 000 kronor till den som bidrar till att mordet på Anders får sin lösning.

Hon vill med sin känslomässigt starka bok peka på vad våld av denna dignitet egentligen innebär för de människor som kände offret, från nära anhöriga till skolkamrater och andra som kommit i kontakt med familjen.

Att boken kom till hänger samman med att Gustafsson träffade en förläggare. Han bad henne göra någonting åt de 15 kollegieblock, fulla med anteckningar, som hon skrivit ända sedan det brutala beskedet nådde henne. Från 2400 A4-sidor blev det en bok på 273 sidor som beskriver tio år av en mors liv efter sonens död.

Det är en gripande skildring av något privat som blivit allmängiltigt.

LENA JÖNSSON