Av Seymour M. Hersch
Chain of Command 2004
Översatt av Stefan Lindgren
Ordfront 2005

Seymour M. Hersch är reportern som sällan lämnar den amerikanska administrationen någon ro. 1969 avslöjade han Song My-massakern i Vietnam (den som i USA kallas My Lai) och förra året ställde han en ny militärstyrka vid skampålen genom att berätta om vad som hände i Abu Ghraibfängelset i Irak i ett skede när försvarsledningen trodde att de lyckats tysta ner alltsammans.

Hersch har stora öron och journalistisk insikt att använda sig av det han avlyssnar. Precis som i andra länder – Sverige är inget undantag – kommer pinsamma saker fram genom att de privilegierade ofta rivaliserar om makt och kunskaper. Läckorna har andra bottnar än att någon vill att sanningen ska komma fram.

Det här är egentligen en rätt tröttande bok. Det blir lätt så när författaren enbart är ute efter att svartmåla den regim han så tydligt avskyr. Här har han samlat artiklar ur tidningen The New Yorker och ingenstans tycks han ha hittat någonting gott hos George W. Bushs regering. CIA tar bara fram uppgifter som skall göra försvarsminister Donald Rumsfeld på bra humör och FBI är så söliga att de aldrig hinner få någonting gjort.

Vad vill då författaren ha i stället? Tydligen ska amerikaner med samma inställning, utbildning och språkkunskaper som han själv finnas överallt, glatt spionerande så att de kan förse sin ledare med det beslutsunderlag som de anser vara bäst. Förlåt, men jag hittar ingen skillnad där.

Det som kan vara annorlunda är, om man läser mellan de många raderna, att man då skulle ha en amerikansk regim med annorlunda politiskt mönster. Det är lätt att säga tulipanaros.

KJELL E. GENBERG