Av Arne Dahl [pseud]
Bra Böcker 1999

Precis som sin kollega Marklund skriver Dahl romaner där kronologin inte är särdeles viktig. Förra boken Ont blod – som berömdes i DAST – utspelar sig senare än denna där vi får veta hur specialstyrkan A-gruppen bildas och utses att utreda ett särdeles svårt fall av seriemord på höga bankmänniskor.

Titeln kommer från ett musikstycke av Thelonius Monk och denna jazzlåt har stor betydelse för handlingen. Pseudonymen Dahl skriver lätt och utan större krusiduller, ägnar en stor del åt våld från öststatsmaffian – något av en trend i dagens kriminalromaner skrivna av män – och av lättheten i stilen att döma är han inte ny på parnassen. Jag skriver han eftersom många språkliga uttryck tyder på just detta.

A-gruppen är en disparat samling människor men deras arbetssätt skulle kanske inte helt godkännas av JO. Däremot kan man tro på beskrivningen av mördaren, även om man kan hitta luckor också i hans logiska kedja från förnedring till mord.

Ont blod kändes tätare, vilket kanske förklarar att förlaget gav ut den först. Men det här är ingen dålig roman fast den inte är lika stilsäker som den första.

BIRGITTA HÄRNER­