Av Sara Lövestam
Piratförlaget, 2016
ISBN 978-91-642-0498-1, inbunden, 366 sidor

Det finns romanfigurer jag väldigt gärna skulle vilja träffa. Lord Peter och hans Harriet för att diskutera barnuppfostran, äta middag hemma hos Nero Wolfe t ex. Och jag skulle gärna vilja ge Kouplan rum så han slipper sova under Skanstullsbron.

För där måste han i denna tredje bok bo, och i alla fall är luften fri. Han får dela bostaden med Mormor och Will, två heroinister. Och han lyckas igen få pengar för ett klassiskt uppdrag för en privatdetektiv: spana på en äkta man vars hustru oroar sig för att maken är otrogen. Snabbt upptäcker Kouplan att mannen visst beter sig egendomligt, men att det kanske handlar om annat än otrohet.

I de två tidigare böckerna har spaningarna gett helt oväntade resultat som handlat mer om människors beteenden och roller än om klassisk brottslighet. Här är tonen, liksom det vanliga otrohetsmotivet, mer i klassisk noir-stil (eller skymning över välfärdsstaten). Det blir också en berättelse närmare den klassiska deckaren.

Kan förstås inte berätta mer, men för den som redan träffat Kouplan (jag rekommenderar varmt att man läser böckerna i ordning, Sanning med modifikation och Önska kostar ingenting) finns andra överraskningar. Berättarstilen är lika fängslande och språkligt i topp som tidigare, och visst är det skickligt skrivet att jag som läsare som vet att Kouplan ska vara med i en bok till ändå mitt i boken oroas starkt över att han ska upptäckas och utvisas.

Det är komplexa människor vi träffar, inga deckarschabloner.

Nu väntar jag ivrigt på nästa bok men kommer att sakna Kouplan när han når berättelsens slut.

LEIF-RUNE STRANDELL

Förlagets intervju med författaren: https://www.piratforlaget.se/2016/10/13/sara-lovestam-om-skrivandet-av-bockerna-om-kouplan/