LIVETS TUNNA VÄGGAR

Mar 7th, 2021 | By | Category: 2021-03 mars, Recension

Omslag till Livets tunna väggarAv Nina Burton
Albert Bonniers förlag, 2020
ISBN 978-91-0-018242-7, inbunden, 272 sidor

Kanske var det titeln på denna bok, som gav ett speciellt tilltal under denna ovisshetens tid, men när jag slöt det sista bladet , var utfallet helt omvälvande. Livets tunna väggar är en fantastisk bok, ett närmast magiskt läsäventyr.

Nina Burton är en poet som sedan länge utforskat naturvetenskapen och i essäform levandegjort komplexa sammanhang, och nyfiket låtit läsarna vandra med på upptäcktsfärderna. Hon är ledamot av såväl samfundet De Nio och Vetenskapsakademin , prisbelönad och senast Augustpriset för Gutenberggalaxens nova.

Från sitt lantställe i skärgården, med såväl praktiska bestyr som uppmärksam närvaro i omgivningarna, låter Nina Burton oss ta del av en natur full av språk. Vi får en fördjupad kunskap i en ekorres tänkesätt, i fladdermöss, fåglar, liksom humlor, bin och myror, fiskar, för att nämna några bekantskaper.

Litteraturhänvisningen i slutet av boken uppgår till 12 sidor. Bara det anger vilken kunskap som lagt grund i alla de möten hon beskriver.

Insekter är djur av livets normalstorlek skriver Nina Burton. Dinosaurierna gick under, bin , myror, skalbaggar, löss återhämtade sig och näringskedjorna fördes vidare till nutidens fåglar och växter.  Vi lär oss att bin hade utvecklad demokrati långt innan grekerna ens bildat ord för det.
I bisamhället bestämmer ingen och alla. Deras dans blir ett doftande och matematiskt språk som förening av lyrik och lantmäteri, där matematiken uttrycker sig i en abstrakt , exakt livsvärld, och lyriken är sinnliga associationer , underförstådda ord.

Idag vet vi att myrorna har ett utvecklat doftspråk med sina feromnonr, 25 glosor med syntax och satsbyggnad och en sinnrik kombination med ljud och rörelse. Att de därtill har ett avancerat system för odling, boskapsskötsel, bör också noteras ( bladlöss t.ex.).

Och vi får fascineras av fågelsången med sin C-durskala. liksom livet i havet alltifrån sandkorn, alger och valsång. Ja, jag vill berätta så mycket mer.
Men det måste sägas att detta är ingen fackbok. I essäform har Nina Burton med poetiskt språk lyckats förmedla stora existentiella frågor och ge oss tillgångar till den magiska värld som omger oss och som vi som människor är sammanflätade med.

Det är stor litteratur.

Det är en beskrivning av hur allt ingår i en stor helhet. Liv och död åtskilt med tunna väggar. Det som vi människor ser som immunförsvar och endokrina system har sin förlaga i den omvärld vi vanligtvis kallar natur, djur, fiskar, fåglar och insekter och träd. På det sättet kan denna essäsamling ses som en närmast andlig bön inför den oerhörda miljöförstöring som sker, och som drar undan själva förutsättningen för liv och existens för icke minst människan, men också mängder av andra existenser på jorden.

Men vi kan också se denna fantastiska bok som just en beskrivning av en helhet, där mängder av sinnrika system fortsätter sin verksamhet och överlevnads strategier. Det ger ett spirande hopp. Och därmed kraft. Inget är kört, men vi måste spänna våra sinnen och vårt förstånd i att se närmare på den natur vi tycks ta för given. Begreppet ansvar kan samstämma med livet som pågår i myrstackar och bisamhällen.

Jag hoppas och önskar, att jag kunnat förmedla min stora upplevelse av denna bok och att fler vill ta del av stor litteratur.

GUNILLA LINDBLAD

Nina Burton

Nina Burton. Foto Sara Mac Key

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22