Av Ingrid Noll
Röslein Rot 1998
Översatt av Dorothee Sporrong
Forum 1999

Jag kan föreställa mig att den som inte läst Noll tidigare höjer på ögonbrynen. Men flera kvinnliga bekanta är överförtjusta i författarinnan som ofta skriver om damer som mördar sina förtryckande män och får ett lyckligt liv efter detta, gärna tillsammans med en efterlämnad förmögenhet,

Det är i stort sett handlingen också i denna roman. Vad som skiljer huvudpersonen här från dem i tidigare böcker är att hon hänförs av stilleben från barocken. Mitt i all denna dyrkan av prunkande konst har hon en anarkistisk själ och gör det många andra bara drömmer om. Noll skriver ofta kvickt och kan vara riktigt underhållande på ett mycket tyskt sätt.

KARL HJELM