Av Johan Jergner-Ekervik och Frida Ulvegren
Kartago förlag, 2016
ISBN 9789175151113, 139 sidor

2026 upptäcks en beboelig planet som inte är olik jorden. Planeten döps till Jannah (arabiska för paradiset) och sedan man lyckats skapa ett maskhål som möjliggör resor dit börjar man kolonisera denna mytomspunna planet. Men fortfarande år 2080 vet folk väldigt lite om planeten eftersom man inte kan återvända därifrån.

Samtidigt har Jorden fortsatt i ungefär samma spår som idag. Harry drivet en elektronikbutik som går dåligt. På månen jobbar underbetalda gruvarbetare som blivit sjuka av miljön. Rivningsfärdiga Kaknästornet är ockuperat av anarkister. En av medlemmarna, Pil, är beroende av sin tids sociala media som är direktkopplad till hans hjärna. Utan sin systers vård är han hjälplös.

På en skadad rymdstation lever kinesiska överlevare som pirater. Lo är en social media-kändis som lägger sin förmögenhet på att anordna fester till mer kända kändisar i hopp om att känna sig betydelsefull. Ingen är lycklig i sin tillvaro och sakta men säkert drivs de mot samma lösning: lämna jorden och åka till Jannah.

Denna första del i en tänkt trilogi känns som en överdrivet lång prolog. Precis när saker och ting börjar bli intressant så tar volymen plötsligt slut. När jag hade läst halva ville jag bara lägga av då budskapet – att vi lägger vår tid och energi på meningslösa distraktioner och vårt ekonomiska system arbetar emot oss – är så genomtjatat vid det här laget att jag bara ville att det skulle sluta bankas in och att själva storyn skulle börja ta fart. Vilket den gjorde i de sista sidorna.

Efter halva boken ville jag lägga ner den, men vid slutet ville jag bara läsa vidare. Det är alltså för tidigt att säga om denna berättelse är intressant eller inte, men det verkar i alla fall lovande.

JOHANNES GENBERG

Frida Ulvegren. Foto Caroline Andersson