Av Sophie Elkan
Kentaur Klassiker 2002

Sophie Elkan har länge fungerat som en sajdkick till Selma Lagerlöf. På senare år har hon släpats fram ur Selmas skugga och visat sig kunna stå på egna ben. Elkan var på sin tid uppmärksammad för historiska romaner, som i dag anses föråldrade, ett påstående som jag inte kan vidimera eftersom jag inte har läst dem. Hennes noveller, som inte riktigt slog när de kom ut, upplever emellertid något av en ny vår. Så vitt jag kan förstå är det lundadoktorn Eva Helen Ulvros biografi som satt Elkan på kartan igen. Det är främst bland feminister som man visat entusiasm inför hennes författarskap.

Det är emellertid synd om feministerna får monopolisera Elkan. Hennes berättelser av föredömlig längd är nämligen inte bara utomordentliga kvinnoskildringar. De är rent tekniskt ofta väl strukturerade. Några utgår innehållsmässigt från Elkans personliga upplevelse av att ha förlorat både sin man och sitt enda barn. Samlingens tre allvarsamma, inledande noveller En liten historia utan namn, Julvaka och Ensam! Liksom Pastell (en lekfull novell om kärleksintriger som utspelar sig 1795) är psykologiska örhängen. I Den lille postiljonen låter Elkan mycket skickligt en aningslös, brådmogen sexåring fungera som katalysator, som löser upp en rejäl knut för en frånskild kvinna. Ellery Queen gjorde allt för att bevisa sin teori att alla författare någon gång skrivit en kriminalhistoria. Fru Ulfsparres vittnesmål är just en kriminell melodram. Den utspelar sig i Göteborg 1778. De båda inledande avsnitten med lätt arkaiskt 1700-talsspråk kan kännas lite baktunga, men plötsligt lägger Elkan åt sidan den högstämda dialogen och levererar en i sitt sammanhang abrupt och stark prosabeskrivning av ett knivmord. En avskydd procentare hittas död bland sina orörda ockersedlar med en kniv i nacken. Detta leder till icke oäven melodramatisk utveckling vid rannsakningen av den misstänkte på rådstugan. Även novellen Giovanni il forestiere har kriminell anknytning. Elkan behöver förvisso inte stödja sig på Lagerlöf. En liten kuriositet: två av samlingens tolv noveller utspelar sig på tåg nere på kontinenten.

BERTIL FALK