Av Louise Penny
Glass houses, 2017
Översättning Carla Wiberg
Modernista, 2022
ISBN 978-91-8023-934-9, inbunden, 432 sidor.

Louise Penny, född 1958, är en kanadensisk författare som är känd för sina böcker om kommissarie Gamache. Hus av glas kom ut 2017 och är den trettonde boken som översatts till svenska.

Handlingen utspelar sig i Québec i Kanada med Armand Gamache som huvudperson. Han har nyligen utsetts till överintendent över Sûreté du Québec. Det är halloweenparty i den fiktiva byn Tree Pines. Byborna är utklädda men känner ändå igen varandra. Men en mystisk figur har dykt upp iklädd svart kåpa och ansiktsmask. Till en början blir invånarna först nyfikna, men allteftersom den hela tiden står orörlig, inte säger någonting och stirrar rakt framför sig blir de ängsliga. De misstänker att figuren har mörka avsikter, men polisen kan inget göra då figuren bara står orörlig timme efter timme. Efter att ha stått där i flera dagar försvinner den, och en kvinna hittas mördad i kyrkans källare.

Gamache måste ta sig an fallet. När rättegång­en inleds åtta månader senare är det en het julidag i Montréal, och Gamache brottas fortfarande med den kedja av händelser som satts i rörelse den där bistra dagen i november. Inte bara den åtalade måste nu stå till svars utan även Gamaches samvete väntar på sin dom.

Louise Penny har skrivit en annorlunda deckare som mycket handlar om våra samveten och vad vi döljer. Ska man alltid följa sitt samvete även om det strider mot lagen? Handlingen växlar mellan det som ägde rum under några novemberdagar i Three Pines och mordrättegången i Montreal åtta månader senare. Växlingarna görs inte bara mellan kapitlen utan flera gånger i samma kapitel, och övergångarna görs ibland nästan omärkligt.

Penny väljer att plocka in en ovanlig företeelse i handlingen: Cobrador del Frac, eller indrivaren i frack som följer de skuldbelagda utanför deras hem eller företag och driver in skulderna genom skam. I boken driver den maskerade figuren in en moralisk skuld. De boende i Three Pines känner sig utpekade eftersom de alla har gjort saker de skäms för. Författaren har givit Armand Gamache mänskliga egenskaper hon beundrar: han är mild, eftertänksam, älskar sin hustru, har bra kontakt med sina barn och kollegor och han har integritet. 

Intrigen är intressant men dialogerna är för pratiga och oprecisa. De känns i stora stycken som onödig utfyllnad utan att föra handlingen framåt. Boken är eftertänksam och utan spänning.

LARS-ERIK HOLM

Louise Penny. Foto Sigrid Estrada