GODA GRANNAR

Jul 22nd, 2020 | By | Category: 2020-07 juli, Recension

Omslag till Goda grannarAv Mattias Edvardsson
Forum, 2020
ISBN 978-91-37-15486-2, inbunden, 357 sidor

Ingen renodlad deckare. På omslaget står det ”Roman om ett brott”, samma som var huvudtiteln på dekalogen av Sjöwall—Wahlöö. Där var brottet samhällets, välfärdsstatens nedrustning, här är brottet (eller brotten) förankrade i närsamhället.

Han har i två tidigare romaner, En nästan sann historia och En helt vanlig familj, tittat på mindre grupper och hur medlemmarna påverkar varandra. Så ock i denna. Här är det ett litet kvarter i en mindre skånsk ort, Köpinge utanför Lund (författaren bor i Löddeköpinge utanför Lund). Där finns fyra villor runt en gemensam yta och stockholmsparet Micke och Bianca flyttar dit från Stockholm med sina två barn. Alla ska vara goda grannar, men spänningar finns. Vi får följa tre av dem närmare, Micke, grannen Jaqueline som varit fotomodell och hennes tonårige son Fabian som inte tycks vara riktigt som andra ungdomar.

När de bott två år blir Bianca påkörd av Jacueline och hamnar på intensiven i Lund. Berättelsen hoppar mellan de tre huvudpersonerna och mellan tiden före och tiden efter olyckan.

Grannsämjan ska officiellt vara god med gemensamma fester men som Bianca varnat innan de flyttade dit: man ska se till att kolla upp grannarna för till skillnad i flerfamiljshus kan man inte undvika dem. Micke har aldrig tidigare bott i villa.

Författaren är gymnasielärare, och det är många otrevliga interiörer från dagens svenska skola med mobbning och kränkta elever, och hur det kan gå fel fast man ville väl.

Fördomar, lögner och förhastade omdömen kan skapa en förgiftad atmosfär. Läsaren får lära känna främst de tre huvudpersonerna som förstås är mer komplicerad än man först tror. Problemen i kvarteret ligger inte helt där de tycks vara först.

Det är en sakta pyrande spänning på flera plan. Det är en lite thrilleraktig avslutning som inte behövs för de goda grannarna är tillräckligt spännande ändå.

Läsaren kan fundera över vad som är brottet. Eller brotten?

LEIF-RUNE STRANDELL

Mattias Edvardssons böcker handlar om relationer, trassliga relationer. Det är oftast en eller flera familjer i fokus. Han beskriver all underliggande pyrande oro och dolda problem på ett sätt som alltid är obeskrivligt spännande. Han gör det med mycket små medel.

Hemligheten är gestaltningarna. Han låter det osagda och oskrivna växa i läsarens medvetande, skapa förväntningar och utveckla misstankar. Varje enstaka karaktär är så skickligt utmejslad att man med säkerhet är förvissad om att det finns en mänsklig förlaga.

I centrum här står Micke och Bianca som flyttat till det lilla villakvarteret med sina två barn. Allt verkar som klippt och skuret för dem, trots en hel del renoveringsbehov. Men efter hand konfronteras de med sina grannar.

Där finns den före detta fotomodellen Jacqueline med sin son Fabian. Hon har grava relationsproblem och verkar ständigt fastna för fel man. Sonen är inte som andra, han är svår att sätta fingret på.

Ola kämpar för att tryggheten ska komma åter till kvarteret efter att han har utsatts för ett överfall. Gun-Britt och Åke är pensionärer och gillar inga förändringar. Åke är lite lik en man som heter Ove.

Bianca blir påkörd utanför sitt hus och kämpar för sitt liv på sjukhuset. Utifrån denna händelse lyckas författaren skapa förvecklingar och han låter gamla oförrätter sakta komma upp till ytan. Det blir psykologiskt nagelbitande.

Vem kan man lita på? Eller kanske; Vem ska man inte lita på? I den här boken är ingen pålitlig. Kanske är det bokens enda svaghet, bristen på normalitet.

Att Mattias Edvardsson, kanske tillsammans med Inger Frimansson, är Svensk Mästare på att skriva psykologisk spänning är en sanning utan tvekan. Han behöver inte mycket för att få läsaren att svettas ångestfullt.

NISSE SCHERMAN

Mattias Edvardsson

Mattias Edvardsson. Foto Gabriel Liljevall

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22