Red: Rebecka Lennartsson
Stockholmia Förlag, 2014
ISBN 978-91-7031-277-9,  168 sidor

Denna antologi, med forskare och författare som bidragsgivare, försöker sätta den svenska huvudstadens ”skuggsidor” i ett sociologiskt och historiskt perspektiv. Jean Jacques Rousseau skrev redan 1762 att ”städer är den mänskliga artens avgrund” (citatet från Rebecka Lennartssons inledningsartikel) i den meningen att en urban levnadsstil lockar till sig brottslighet och annat som inte är önskvärt.

Det ligger naturligtvis något i påståendet. Statistiskt sett begås fler brott i större städers anonymitet än på små orter där de flesta känner och håller ögonen på varandra. Så är det nu och så var det förr.

I boken beskrivs, intressant och initierat, det som förr ansågs vara brott och hur dessa bestraffades. Under häxprocesserna 1676 avrättades åtta kvinnor (en nionde hängde sig i häktet). Elisabeth Brenning berättar om Malin Matsdotter som blev bränd levande för något som i dag inte skulle betraktas som annat än vidskepelse från domarnas sida. Religion och hysteri och en nybliven kung som ville visa styrka låg bakom galenskapen.

Vi har grymma århundraden bakom oss och mycket av de på okunskap grundade grymheterna har med religionens inflytande att göra. Den som begick självmord utestängde sig själv från himlen efter döden. Det gjorde att många på 1600-talet begick mord för att bli avrättade i tron att de efter livets slut skulle få vandra på gator av guld. Dödsstraff utmättes för många saker. Ännu 1734 sade lagen att den som skadade någon med trolldom måste mista livet och hundra år senare, i 1830-talets modernitet kunde den som smädade Gud, ”hans ord och sakramenten” halshuggas.

Andra brott bestraffades med spöslitning. På Stortorget i Gamla stan stod Kopparmatte, en skampåle , där dömda piskades. Kungamördaren Jacob Johan Anckarström pryglades offentligt i tre dagar innan han fördes till avrättningsplatsen.

Men boken berättar också om andra urbana förseelser. Grafitti är till exempel ingen modern företeelse. Solveig Hollari skriver om klottrets långa historia, här finns en berättelse om skillingtrycket som kriminaljournalistik och deckarhistoria, redogörelser om tiggeri genom tiderna, upplopp, änglamakeri  och prostitution.

Man kan tycka att boken gapar över mycket, men den gör inte misstaget att mista hela stycket. Dock kan det bli övermäktigt att läsa boken från pärm till pärm i en sittning. Här finns så mycket att hämta att man behöver stanna upp och tänka efter emellanåt.

KJELL E. GENBERG