Band 1: Från begunnelsen till och med mellankrigstiden
Av Bertil Falk
Omslagstecknare Nicolas Krizan
Aleph Bokförlag, 2020
ISBN 978-92-87619-46-5. 312 sidor

För mindre än fyra år sedan kom Bertil Falks stora politikerbiografi om Feroze Gandhi ut i Indien, författad på engelska, vilket ledde till att författaren gjorde en omfattande föreläsningsturné över subkontinenten. En bedrift av en man som närmar sig de 90.

Men Falk vilar inte på lagrarna. 2020 är det dags för ett nytt storverk. Första delen i trilogin som blir en heltäckande av svensk Science fictions – där Falk anammat begreppet Faktasi – historia från 1600-talet fram till år 2000. Det är ett mammutarbete bara att läsa igenom allt som skrivits av alla kända och många bortglömda författare som på svenska ägnat sig åt genren eller i vissa fall bara snuddat vid den. Alla har fått en presentation vilket gör att verket också fungerar som lexikon. Del 1, som berättar om perioden 1600 fram till 1930-talet, utkom månadsskiftet juni–juli, de två återstående är utlovade under sommaren.

I förordet berättar Falk att hans systematiska studier av sf började i maj 1942 när han köpte sitt första nummer av Jules Verne-magasinet och genast fastnade för genrens fantastiska och spännande berättelser och började samla information om böcker, noveller och författare. Det han samlat på sig har nu, 80 år senare, resulterat i en lärd och omfattande text. Inte bara lärd och innehållsrik, dessutom rolig emellanåt.

Det han luskat fram dyker upp som kuriosa mitt bland utdrag från noveller, essäer och nonsenstexter – som att Stjärnornas krig inte är en uppfinning av George Lucas. Långt innan hade astronomen Anders Celsius (1701–1744), mest för Celsiusskalan, den hundragradiga termometerskalan, skrivit utkastet till en berättelse om ett krig mellan solsystemets planeter. Resor till Månen var populära teman i tidig engelska- och franskspråkiga space operatexter men i Sverige var man tidig. Carl von Linné (1707­–1778), som uppfann den moderna nomenklaturen inom biologin och den moderna systematiken som grupperar växter och djur, författade också en drapa om en färd dit. Teosofen och uppfinnaren Emanuel Swedenborg (1688–1772) skrev också om rymdresor och befolkade Mars och andra planeter med utomjordingar. Mobiltelefoner för privat bruk introducerades på 1980-talet. Då hade tekniken funnits i Sverige i 30 år utan att kunna utnyttjas. Långt dessförinnan hade ingenjören och SF-skrivaren Otto Witt (1875–1923) förutspått den trådlösa telefonen. Bara några exempel ur denna litteraturhistoria.

Man behöver inte vara utrerad science fictionläsare (jag är det inte) för att ha glädje av boken. De många utdragen ur gamla författares texter (man kan lätt lära sig läsa gammelsvenska, påpekar Falk) är intressanta ur språkligt och berättarperspektiv och författarens kommentarer hjälper läsaren förstå hur språk hänger ihop med den tid då det skrevs. Själv skriver Bertil Falk ledigt och koncist, lättfattligt och undervisande utan pekpinnar.

Bertil Falk, född 1933, är journalist, författare, filmare och bokförläggare. 1969 nystartade han Jules Verne-Magasinet fast då hade han sedan några år skrivit en lång rad deckare, thrillers och science fiction-böcker och ett antal läsarlotsar åt Bibliotekstjänst förutom att han översatt seriealbum och böcker inom samma genrer. Han har arbetat som nattreporter på tidningen Kvällsposten och åren 1987–1989 som scriptwriter på TV3:s nyhetsredaktion i London. Mellan 1990 och 2018 drev Falk företaget Zen Zat AB och var redaktör för DAST Magazine 1999–2003. Hans biografi om den indiske politikern Feroze Gandhi, Feroze the Forgotten Gandhi, som han arbetat med i nära 40 år, publicerades på engelska hösten 2016 av Roli Books i New Delhi. Två år senare harangerades han för sina många publicerade noveller med Oliver Twist-priset av föreningen Novellmästarna.

KJELL E. GENBERG

Bertil Falk med Oliver Twist-priset 2018