Av Deon Meyer
Dead at Daybreak 2000
Översatt av Jesper Högström
Svante Weyler Bokförlag 2008

Det är både intressant och ovanligt att få läsa en kriminalroman som inte är författad i USA, Storbritannien eller Sverige – de just nu stora ursprungsländerna för denna sorts litteratur i vårt land. Det här är en roman som utspelar sig i Sydafrika och någon sådan har jag inte tagit del av sedan framlidne James McClure fick ut sina deckare i Sverige.

Deon Meyer (född 1958 i Kapprovinsen) var journalist i Bloemfontein innan han blev författare med skönlitterärt språk mitt i allt det blodiga. Blodigt är det, nästan shakesperianskt blodigt. Död i gryningen är den första  i en trilogi som det nya förlaget Weyler tänker ge ut. Svante Weyler hade en hög befattning inom Norstedts innan han bestämde sig för att bli sin egen.
På sätt och vis är Meyers roman en diskussion om vägval och om diskussionsdeltagarnas tankegångar om att ”ödet” är detsamma som att möjligheten finns att det existerar parallella universa. Varje gång man tar ett större beslut väljer man antingen en större eller mindre väg – och orsakar därmed en splittring av universum, gör ett val mellan breda vägar och smala. I varje parallell existens lever man med resultatet av sitt val. En intressant tankegång som varit allmängods i sf-litteraturen sedan länge men inte mindre intressant för det. Meyer avfärdar tanken men fortsätter ändå att använda sig av den.

Romanen handlar om den avskedade polisen, doktorn (inte läkaren), den vrede slagskämpen och den skadade människan Zatopek van Heerden som får möjligheten att utreda mordet på Johannes Jacobus Smit vars kassaskåp blivit länsat på bland annat ett testamente. Det är änkan som via sin advokat vill ha tillbaka testamentet och det är ont om tid.

van Heerden var på in tid en duktig kriminalare, skolad bland annat i profilskapande och allt vad därtill hör av FBI på deras polisakademi i Quantico, Virginia. Och han får användning av alla sina kunskaper när det visar sig att Smit levt under falskt namn sedan 1976 och hade en bakgrund i en spaningspatrull i Angola där skändligheter begicks. Sydafrikas militära underrättelsetjänst vill mörklägga den historien och det sker tydligen ned den nya ANC-regeringens goda minne.

Läsaren får en god portion södra Afrikahistoria till livs, något som kanske behövs eftersom den historien och all inblandning i grannländernas strider nu är glömd av gemene man, liksom det mesta av övrig yesterdays news.

van Heerden är en sammansatt man med ett sjuhelsikes humör. Vartannat kapitel berättar om Smitutredningen, vartannat om huvudpersonens liv och svårigheter med både kvinnor och poliskolleger. Det gör att den aversion man känt mot karlen närmast motvilligt vänds till sympati och man börjar vända blad att mer frenetiskt för att få veta hur det ska gå.

Meyer skriver en ovanlig prosa, följsamt översatt av Jesper Högström, som är både pådrivande och eftertänksam på samma gång. Berättelsen är både imponerande och äcklande eftersom den inte sparar på detaljer när det gäller de många dödsfallen.

KJELL E. GENBERG

Deon Meyer. Foto: Anita Meyer