DARLING JIM

Mar 24th, 2009 | By | Category: 2009-2, Recension

Omslag till Darling Jim

Av Christian Mørk
Darling Jim 2007
Översatt av Anna Troberg
Lind & CO 2009

Den här boken gillar jag jättemycket för författaren är uppfinningsrik, fantasirik och har svart humor.

Jim har en röd motorcykel vars motorbröl tänder tre systrar, deras moster samt de andra kvinnliga invånarna i en håla på Irland. De lystrar intensivt; rädda, fascinerade, med förtjust skrämselhicka liksom man gör när varg ylar ur skogen. De dras till Jim som berättar om varg, har ögon som en varg och älskar som ett rovdjur. Jim är en seanchan – sagoberättare på pubar. Det är där han fångar kvinnor för vilda kärleksnätter. Han trollbinder Fiona som är äldsta systern och skolfröken i byn och hon borde ha vett att inte släppa en främling med ett sådant leende inpå sig. Huvudpersonerna är möjligen systrarna. De är färgstarka och därför en aning isolerade i byn. Eller om det är sagan som är huvudpersonen; den mäktiga berättelsen som förblindar och väcker lustar och i vars mordintriger, verkliga och påhittade trasslar in de passionstörstande kvinnorna. Eller om det är brevbäraren som blir mordutredare i och med att han stjäl den första dagboken, får sparken och susar in i berättelsen på en annan motorcykel.

Alltså. Det här är en skön roman. En som man vill läsa. Scheherazade-tekniken, att inte berätta slutet på sagan utan fortsättning följer nästa pubkväll, håller en kvar mellan pärmarna. Det regnar. Dimma döljer. Ljuspunkter i natten leder mot gotiska miljöer där vitsippor förskräckta vänder bort sina huvuden. Det är mystiskt även om det är (jo, ganska så) förutsägbart. Det är suggererande snudd på surrealistiskt även om systrarna är handfasta unga kvinnor. Och det är nutid. Författaren skriver väl; överlastat (lite grann ibland) så att man får gå tillbaka i texten –  men vackert.

Christian Mörk

Det ena som skämmer boken är presentationen av författaren som son till kändisar. Jättekonstigt. Är det något att berätta om en person som har rösträtt? Hoppas ingen läser det på fliken och dissar författaren utan börjar på sidan 1 direkt. Det andra är att det finns en brevbärare för mycket. Han i början … Det sägs att han förbleknar och blir till, ja inte till stoft precis, men liksom försvinner. Varför är han med över huvud taget?

HELENA SIGANDER

Taggar: ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22