Av Börje Berglund & Per Erik Tell
Bokpro, 2020
ISBN 978-91-89336-91-9. 64 A4-sidor

Ystad har en nästan 800-årig väldokumenterad historia. Vad går mer att plocka fram? En hel del tydligen när den mångsidige författaren Per Erik Tell gräver i det förflutna och publicerar sina rön i denna ABC-bok. Han börjar med Ale stenar, ”dessa solstingsdrabbade stenblock”, som inte alltid hetat så, och slutar med Österlensporten.

Texterna är korta men innehållsrika berättelser, skrivna i den humoristiska stil som är Tells signum, och varje avsnitt illustreras med Börje Berglund kongeniala teckningar.

Här finns historien om Dag Hammarskjölds Backåkra, sommarhuset som efter att FN-sekreteraren dog i en omstridd flygolycka i Afrika använts som mötesplats för säkerhetsrådet. Tell berättar också om när bystdrottningen Anita Ekberg lånade en tusenlapp på hotellet Continental du Sud, svepte en sjuttiofemma och flydde till Italien från Bo Widerbergs inspelning av filmen Kärlek 65.

Litterärt har Ystad figurerat mellan pärmar långt tidigare än i Mankells böcker om Kurt Wallander. August Strindberg var i Ystad (som han kallade ett gammalt sjörövar- och lurendrejarnästa) under den galna period som beskrivs i Inferno. Då hade författaren skadat sina händer i försöken att på alkemisk väg tillverka guld. Beskrivningen av Strindbergs härjningar i området fick åtminstone mig att putsa smilbanden.

Henning Mankell har förstås fått sin egen berättelse, allt annat skulle vara tjänstefel i en bok som behandlar Ystad. Kurt Wallanders fiktiva värld, som beskrivits i tolv böcker och oräkneliga filmer, har blivit en turistattraktion. Frivilliga brandkåren drar runt i stan och visar Mariagatan och de mordplatser där staden avfolkats. Redan innan Wallander förvandlade Ystad till en Hollywoodkuliss hade Mankells blivande svärfar Ingmar Bergman spelat in sin Gycklarnas afton där.

Staden med dess många korsvirkeshus står fortfarande kvar men tydligen på nåder. 1678 fick danskarna för sig att ta tillbaka Skåne som de förlorat tjugo år tidigare. Sjöhjälten och amiralen Niels Juel hade fått order att förstöra Ystad och han lyckades nästan. Efter plundringar och våldtäkter skulle staden sättas i brand, vilket misslyckades. Det var bara bryggan i hamnen som strök med.

Man kan tro att det är en bok för lokalbefolkningen men med tanke på Ystads (och Skånes) inflytande på Sveriges historia och kulturella utveckling kan och bör Brokiga blad … kunna läsas över hela riket.

KJELL E. GENBERG

Börje Berglund och Per Erik Tell