Av Lena Ebervall och Per E Samuelson
Piratförlaget, 2014
ISBN 978-91-642-0440-0, 422 sid

Detta är berättelsen om hur rigid svensk ämbetsmannakultur kan skapa en farlig brottsling. Lars Tingström var en helt vanlig medelsvensson med ett helt vanligt lite småtrist liv där bilen och sommarstugan var ljuspunkter i tillvaron. Han bestämde sig för att skaffa båt och hittade en i Holland. Tråkigt nog skrevs en felaktig summa på det kvitto han fick och därmed sattes en skattekarusell med förödande konsekvenser i gång.

Detta blir utgångspunkten för Lena Ebervalls och Per E Samuelsons roman där det mesta är belagt utom naturligtvis tankar och repliker som kommer ur författarnas fantasi. De har skrivit två liknande romaner tidigare, Ers majestäts olycklige Kurt om Kurt Haijby (2008) och Mördaren i folkhemmet om Olle Möller (2012). Jag var mycket förtjust i båda dessa och är det i denna också. Ebervall och Samuelson är sammanboende advokater och deras styrka är att gräva i arkiv efter redogörelser och protokoll som de sedan använder i texterna om sina huvudpersoner.

Man kan tro att sådant petimäterarbete leder till trist myndighetsprosa, men de är båda alltför skickliga skribenter för att motverka detta. Emellanåt känns visserligen romanen som ett litterärt vinklat kriminalreportage men det har man överseende med eftersom berättelsen om några av 1980-talets mest spektakulära brott som inbegriper några av landets mest kända brottslingar, åklagare, advokater och poliser i sig är mycket spännande trots att man vet utfallet. Dessutom har Ebervall och Samuelson lyckats gestalta Tingströms envishet på ett trovärdigt sätt, en envishet som kom honom att bli Skatteverkets fiende nummer ett. Själv uppfattade han det mesta som kom att hända honom som en sammansvärjning från de rättsvårdande myndigheterna, ja, från det socialdemokratiska samhället i stort.

De rättsvårdandes representanter är minsann inte Guds bästa barn. Den åklagare som bestämt sig för att sätta dit Tingström (jo, det är förmodligen det rätta uttrycket) gör det inte enbart i laglig nit utan också för att få den åtalades fästmö att bli hans älskarinna. Om Tingström försvinner in bakom en låst celldörr blir ju deras förhållande så mycket enklare.

Men den förfördelades hämnd blir kraftig. Åklagarens hus sprängs i luften med dödsfall som följd. En bomb i Skatteskrapan tar också liv. Det är klart att Tingström får epitetet Bombmannen och hamnar i Kumlabunkern. I fängelset blir han bekant med Christer Pettersson och enligt den teori som författarna redovisar utmynnar den bekantskaper i det spektakulära statsministermordet klockan 23:21 fredagen den 28 februari 1986.

Om det verkligen gick till så är föremål för debatt. Bombmannens testamente, som utlovades under en tid, kom aldrig att offentliggöras och livstidsfången Lars Tingström finns inte längre. Cancern tog honom.

Men Lena Ebervalls och Per E Samuelsons förklaring till den alldaglige mannens gradvisa förvandling från någorlunda laglydig människa till Sveriges troligen farligaste rättshaverist är skickligt genomförd och har trovärdighet.

KJELL E. GENBERG