Av Richard Bachman [pseud för Stephen King]
Blaze 1972 och 2007
Översatt av Anders Bellis
Bra Böcker 2008

Blaze heter egentligen Clayton Blaisdell och är svårt skadad sedan hans nersupne far slängde honom nedför den höga trappan – tre gånger. Det är en stor och tung kille som försörjt sig på småbrott men nu är det äntligen slut med sånt. Han har blivit kamrat George Rackley som har stora planer som gäller stora pengar.

Den här boken började Stephen King skriva i skarven mellan 60- och 70-tal då han försökte försörja sig på att skriva skräckhistorier och lättporr till den tidens motsvarighet till de tidigare pulpmagasinen. Men han skrev också romaner som Richard Bachman. Det mesta hamnade i byrålådan medan andra manus kom ut direkt i pocket.

Blaze var en av dessa romaner som blev liggande i en kartong till dess King tog upp den och fann att storyn var hyfsad (jag tycker den är bättre än så) och bestämde sig för att revidera texten.

Onekligen är vänskapen mellan Blaze och George inspirerad av nobelpristagaren John Steinbecks verk Möss och människor men King har svängt deras gemensamhet 180 grader. George tjatar hela tiden om att Clayton/Blaze är korkad och oemottaglig för goda råd, men låter honom göra farliga saker som att stjäla en bil och handla prylar inför deras stora brott – kidnappningen av en rik familjs mycket unge son.

Spelet mellan Blaze och George blir en uppvisning i kompisskap och mobbning men Kings författarförmånga kommer ännu mer till sin rätt i beskrivningen av Claytons uppväxt i ett USA som tycks ha hämtat en del av sin officiella barnavård från den tid i Sverige då oförsörjda bybarn såldes till den lägstbjudande. Det bygger upp en djup sympati för den unge brottslingen i resten av romanen.

King har skrivit ett intressant och förklarande förord och dessutom innehåller boken novellen Minne som därefter utvecklades till romanen Duma Key som Bra Böcker ger ut 2009.

Samtidigt med Blaze har Bra Böcker också kommit med en pocketutgåva av Stephen Kings Dimman. Det är en skräckhistoria av det slag som King är mästare på att förfärdiga. Den handlar om hur vädret blivit konstigt och hur dimman väller in över vattnet efter en våldsam storm. Staden sveps in av dimman och sedan börjar diaboliska saker hända…

King är en märklig författare. Han har lika stark förmåga att skildra kusliga saker som att med sin text locka fram tårar av medlidande. Troligen är han ett geni – eller åtminstone ett fenomen.

KJELL E. GENBERG