ÅR NOLL Historien om 1945

Sep 2nd, 2015 | By | Category: 2015-09 sep, Recension

Omslag till Ar nollAv Ian Buruma
Year Zero, 2013
Översatt av Emeli André
Natur & Kultur, 2015
ISBN 978-91-27-13825-4, 367 sidor

Nu har det gått 70 år sedan Andra världskriget tog slut. 1945 blev därmed ett historiskt år som författaren och professorn i Mänskliga rättigheter, Ian Buruma, utforskar betydelsen av i denna bok. Han försöker förstå hur allt kunde återgå till det normala efter den oerhörda katastrof som kriget utgjorde. Han söker efter förklaringar genom att gå till den egna familjen.

Ian BurumaFadern S. L. Buruma (som han tillsammans med Brian Urquhart tillägnar boken) som studerade juridik när nazisterna invaderade och avkrävde honom en lojalitetsförklaring. När ynglingen vägrade deporterades han till ett tyskt arbetsläger med alla umbäranden detta innebar. När han kom tillbaka efter krigets slut lärde han sig att allt snabbt återgick till hur det varit förr och att ingen var road av att höra om någon annans upplevelser under de grymma åren.

Fadern hade i Utrecht 1941 genomgått en brutal nollningsritual för att komma med i den prestigefyllda studentkåren. Då han återupptog studierna efter freden bestämde studentkåren att nollningen skulle göras om. Så skedde också och ingen protesterade så att det märktes – kanske för att de ville återvända till sin gamla tillvaro, den som ansågs vara normal.

Direkt efter krigsslutet, när människor fortfarande svalt och önskade död och pina åt sina tidigare plågoandar, försökte de trots allt hitta tillbaka till ett normalt liv. Man kan ställa sig frågan hur det skulle gå till för de kvinnor som i glappet mellan krig och fred blev våldtagna. Fred betyder inte alltid fred. Judar som försökte återvända hem från koncentrationslägren mördades av grannar som övertagit deras bostäder och många kom inte ens så långt eftersom de dog av den militärproviant som befriarna gav dem. Deras utmärglade kroppar kunde helt enkelt inte hantera denna näring.

Men drömmarna om förändring fanns givetvis där, tanken på en demokratisk värld där alla kunde leva gott utan fruktan. Så blev det nästan i Europa och USA, men i öst blev de kommunistiska diktaturerna starkare och därmed blev också kalla kriget en realitet. Kolonialväldet gick mot sitt slut men dödsryckningarna blev brutala när kolonialmakten försvarade sina positioner.

Marknaden blev svart när allt som gick att köpa också gick att sälja: cigarretter, klockor, inte minst mat – och till och med spädbarn. Svartabörshajarnas kunder var de miljoner människor som befann sig på fel plats, på flykt eller på väg hem eller fördrivna. Tanken på återbördande var nog god men innebar också etnisk rensning. Och i Europa blev motståndsrörelserna föremål för egna hjältesagor trots att deras efterkrigsbehandling av kollaboratörer (och kvinnor som blivit kära i fel lands soldater) knappast kan kallas etiskt eller hjältemodigt. Utdelade och genomförda dödsstraff slog inte alltid rätt.

Burumas noggranna genomgång av året 1945 är naturligtvis inte heltäckande, därtill är grundmaterialet alltför oöverskådligt. Men det är en förklaring till efterkrigstidens valspråk Aldrig mer! Hur det blev med den saken vet vi ju.

PER MAGNUSSON

 

Taggar: , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22