Av M J Arlidge
Love me not, 2017
Översättning Lena Kamhed
Lind & Co, 2020
ISBN 978-91-7861-631-2, inbunden, 330 sidor

I denna sjunde bok och Sothamptonpolisen Helen Grace är hon tillbaka på jobbar som chef på våldsbrottsavdelningen. Mycket är sig likt, men för er som läste förra boken där Helen anklagades för mord och satt i fängelse är det lätt att inse, och Helen gör det också efter hand, att hon inte är i allra bästa form.

Liksom i flera av de tidigare får vi redan i början vara med om när det första brottet, mordet, begås. Sedan kommer Helen grace på sin motorcykel och träffar på offret, och jakten på mördaren börjar.

Också som tidigare är det korta kapitel med hopp mellan brottslingarna, offer, Helen och andra poliser. Arlidges bakgrund som manusförfattare till tv-serier syns tydligt.

På omslaget står det ”En Helen Grace-deckare” men baksidan säger ”en halsbrytande thriller”, och det ligger definitivt närmare. Deckarens whodunit är raskt avklarat, både läsare och poliser vet tidigt vem som är mördaren, massmördaren blir det allt eftersom handlingen fortskrider. För att vi ska känna tempot inleds alla kapitel med ett klockslag.

Det utspelas under en dag i staden med närmare omgivningar. Det blir mycket action, men den luttrade läsaren av spänningslitteratur i serieformat räknar kallt med att Helen ska klara sig på slutet. Det förtar lite av spänningen, och jag saknar en del av den slags gåta som fanns i den förra boken. Nu blir det en hel del psykologiserande kring utagerande ungdomar och uppväxtmiljöer. Inte fel men inte särskilt djuplodande.

Ni som gillar Helen Grace bör förstås läsa denna för vi får en del nya kunskaper om hennes person.

LEIF-RUNE STRANDELL

M.J. Arlidge. Foto Mark Sims