Av Christina Larsson
Bokfabriken 2015
ISBN 978-91-76290-97-2, 283 sidor

Jag blev mycket förtjust i Larssons deckare Silhuetten. Den här boken är lite svårare att genrebestämma. Man skulle kunna tro att det är en feelgood-roman, men hur bra mår egentligen 19-årige oskulden Felix Koskinen när hans far hamnat på sjukhus efter stroke, firman har försatts i konkurs och storebror sitter på kåken för ett manschettbrott. Felix är arbetslös och alla skyller eländet på den luspanke grabben.

Så vänder det i Larssons skruvade historia. Felix är en charmerande ung man med talets gåva som lyckas få ansluta sig till en kurs i Starta Eget i arbetsförmedlingens regi. I kursen paras han ihop med en kufisk, drygt medelålders kvinna vid namn Viola. Hon älskar sin motorcykel som hon skruvar på så ofta hon kan hemma i den stora villan. Viola glömmer aldrig något hon lärt sig och egentligen borde hon med sin intelligens vara med i Mensa. Hur smart hon än är har hon aldrig lyckats bli anställd.

Men tillsammans med Felix lyckas hon komma på en idé om vilket slags bolag de ska starta – ett tjänsteföretag som hjälper till att underlätta människors vardag. Alla har ibland anledning att ljuga om något för att i enskildhet kunna göra något annat i stället. Det ska Alibi AB kunna hjälpa dem med.

Idén är förträfflig och när de kommit igång är kundtillströmningen stor.

Ett aber tillstöter dock. Felix storebror har i fängelset gjort nya bekantskaper som blir mycket intresserade av företaget där de menar att arbetsbeskrivningen mycket väl kan modifieras.

Jag gillar den här boken också, men inte direkt av samma anledningar som jag gillade hennes deckare.

INGER STRANDBERG