Krönika av LEIF-RUNE STRANDELL

Vi som är komna till åren kan ibland säga att det var bättre förr. En klassisk replik i sammanhanget är att allt kanske inte var bättre men jag var i alla fall yngre.

Och i ungdomen var det mycket som man upplevde för första gången. När man senare i livet stöter på samma sak, till exempel en bok man älskade, kommer nostalgin.

En sådan känsla har kommit över mig när jag fick ett paket med tre deckare, och jag började genast läsa en som skrivits av en favoritförfattare, en bok  jag inte läst förut.

Det är inte så förvånande, för den här boken, liksom de två andra i paketet, har inte tidigare getts ut på svenska. Visserligen har jag läst en hel del också på originalspråket, men inte denna.

Den första boken i paketet heter Mördande manuskript och författaren är Rex Stout, oförtjänt bortglömd. Boken kom ut 1951, och även om mycket ur Rex Stouts serie med Nero Wolfe (världens tyngsta detektiv) översattes till svenska blev inte denna det. Hans böcker gavs ut på svenska mellan 1939 och 1983, 21 verk.

I tonåren hittade jag bland pappas böcker Mord i jungfruburen, fastnade för språket, intrigerna och det udda upplägget med den tänkande detektiven som ogärna lämnar bostaden utan låter medhjälparen Archie Goodwin ta hand om fotarbetet, och det är Archie som likt dr Watson berättar vad som händer. Orkidéer och god mat är viktiga delar. Första boken på svenskar heter Mord bland mästerkockar.

Det kommer ut väldiga mängder deckare på svenska, både svenska och översatta. Några förlag gör sitt bästa med att försöka väcka äldre författarskap till liv, som Maria Langs. Men det är svårt att tränga igenom nyhetsbruset.

Det här paketet med tre nyutkomna deckare skickades från entusiasterna i Göteborg med förlaget Deckarhyllan, https://www.deckarhyllan.com/. De ger sedan ett par år ut böcker av klassiska deckarförfattare men bara sådant som inte tidigare översatts till svenska. Hittills har åtta böcker kommit av författare som Rex Stout, Erle Stanley Gardner, Carter Dickson, Ellery Queen och Earl Derr Biggers.
Jag instämmer i vad deckarexperten Johan Wopenka skriver: ”Med sin lovvärda satsning på tidigare oöversatta klassiker täpper Deckarhyllan till en beklaglig lucka i den svenska deckarutgivningen.”

Och så har de en blogg på sidan, och man kan prenumerera på deras nyhetsbrev.

Till sist bara ett minne som gäller Rex Stout. På ett möte hos Deckarvännerna var det en avslutande frågetävling där vi var två kvar med lika många rätt, så det blev en utslagsfråga. Och jag hann svara Nero Wolfe sekunderna före Otto Holm, som annars brukade vinna det mesta. Otto som var samlare av svenska deckare och vars bibliotek är grunden till Deckarbiblioteket i Eskilstuna. Min stoltaste seger.
————
Recensioner av böckerna:
Mördande manuskript
Mord i Hollywood
Perry Mason och fallet med den falska filmagenten