Han var värre än Moriarty

Sep 17th, 2009 | By | Category: 1997-4, Artikel

AV IWAN MORELIUS

Adam Worth verklighetens Moriarty. Jag fick nyligen höra talas om en man med ett minst sagt äventyrligt liv bakom sig. Jag blev intresserad och började undersöka hans bakgrund.

Karlens namn var Adam Worth och om honom har det bland annat sagts: ”Han är organisatören av allt djävulskt och nästan allt ännu ej upptäckt i denna stora stad. Han är ett geni, en filosof, en abstrakt tänkare. Han har en hjärna av första klass”.

Nu måste alla sherlockianer utropa att ovanstående citat är vad Sherlock Holmes sagt om sin ende värdige motståndare, professor Moriarty.

Men det passade också in på Adam Worth. Nu har det skrivits en bok om denne man och författaren Ben Macintyre har gett boken titeln: The Napoleon of Crime: The Life And Times of Adam Worlh, the Real Moriarty.

Adam Worth levde under 1800-talet i USA och var soldat i både syd- och nordstatsarmén under inbördeskriget. Ett tag satt han inspärrad i Sing-Sing. Han började sin kriminella karriär i New York under namnet Henry Jarvis Raymond, ett namn som han tog med sig till Europa. I mångt och mycket var han en ”gentlemannagangster” som aldrig använde sig av våld i sin kriminella gärning. Sina medarbetare svek han aldrig och han var charmerande mot kvinnor.

Han mötte Kitty Flynn, som gifte sig med en av hans medhjälpare. Hennes öde tycks vara värt en egen bok. Med Worth fick hon emellertid två barn och blev sedan prototypen för en gangsterbrud. Den rollen avslutades dock när hon skilde sig och därefter gifte om sig med miljonär. Efter en bankkupp i Boston, som gav Worth cirka en miljon dollar, skaffade han, Kitty och hennes första make fastigheter i Paris, där de också öppnade en typisk amerikansk överklassbar. Worth ägde en rad kapplöpningshästar, drev en förfalskningsring samt skaffade sig diamanträttigheter i Sydafrika.

Kulmen på hans brottsliga bana blev stölden av ett porträtt av Gainsborough från hertigen av Devonshire- något som kom att kallas århundradets kupp. Worth-Raymond blev helt besatt av konstverket och bar det med sig vart han än reste. Det var gömt under en falsk botten i hans Saratogakoffert.

Om Worth var verklighetens Moriarty var utan tvivel William Pinkerton från Pinkertons detektivbyrå motsvarigheten till Sherlock Holmes. Fast för deras del blev det aldrig någon dödlig duell vid Reichenbachfallet. I stället växte en ömsesidig beundran fram mellan männen. Pinkerton, som mycket värdigt avböjt de mutor Worth erbjöd honom, beskrev sin motståndare som tidens märkligaste kriminella gestalt. Pinkerton vägrade till och med att hjälpa den belgiska polisen sedan de fångat Worth efter ett rån. Dock blev Worth dömd och sändes i fängelse på sju år. Under strafftiden klagade han över att den belgiska fängelsepersonalen torterade honom. Under alla sju åren hade han ”sin” berömda tavla i behåll.

Under tre dagar fick Pinkerton träffa Worth, som då berättade sitt livs historia. Efter det sammanträffandet kunde han räkna ut att Worth stulit ihop inte mindre än fyra miljoner dollar, en astronomisk summa redan på den tiden.

Till sist lämnade Worth tillbaka Gainboroughtavlan – och gjorde det själv under skicklig förklädnad. Tavlan var i stort sett oskadd. Några bitar hade använts för att bevisa äktheten.

Pinkerton avslöjade aldrig sin väns delaktighet i denna stöld utan hävdade att tjuvarna var döda.

Efter Worths död skrev Pinkerton till hans son:

”Jag beklagar mycket din fars död. Det rycks mig ofattbart att han var här hos mig för bara några månader sedan, och njöt mycket av besöket”.

Macintyres berättelse om denna gentlemannabov utgör fascinerande läsning.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22