Flickboken är troligen den mest föraktade och bespottade genren av alla. I en ny bok, Alla tiders bokserie kan man läsa en hel del om hetsen mot flickböckerna. Boken handlar om de 2.500 böcker med röda och gröna ryggar som B Wahlströms förlag gett ut under de senaste 85 åren.

Av skattemedel avlönade bibliotekarier med uppgift att förmedla till medborgarna de böcker de vill läsa gick i stället till attack och ”rensade ut förlagets böcker från sina bokhyllor. Vid ett tillfälle gick en bibliotekarie till och med till fysiskt angrepp mot en av förlagets redaktörer.” Denna självpåtagna roll som vänsterns Goebbels innebar naturligtvis ett grovt övergrepp mot huvudman, det vill säga mot oss skattebetalare. Tack och lov är dagens bibliotekarier betydligt mer serviceinriktade och framför allt professionella.

Bisarrt tonläge

I boken som är författad av Kenneth Ahlborn och Urban Nilmander, vilka tidigare bland annat kommit med en monografi över Bertil Hegland, heter det vidare: ”Att tonläget var närmast bisarrt hårt skruvat i synnerhet från 70-talsvänstern, kan exemplifieras med ett citat från litteraturkritikern Kerstin Stjärne, vars många inlägg samlades i några böcker mot slutet av decenniet. Apropå Wahlström ser hon ’kull efter kull av barn och ungdomar massivt och effektivt indoktrineras till klassmoral, könsfördomar och reaktionära värderingar, samtidigt som de skolas in till en förkrympt bokvärld full av rasism och våld och kvinnoförakt och politiska lögner.’ Gamle wahlströmaren Sven Wernström skämdes för sitt förflutna och menade att ’skräplitteraturen är en förtryckarlitteratur’, någon föreslog att ett statligt masskulturförlag med politiskt korrekt utgivning skulle ersätta Wahlströms och en annan föreslog att ’den mest motbjudande utländska syndikattillverkade populärlitteraturen’ skulle beläggas med importavgift.”

Professor om Kitty

Till bokmässan i Göteborg kom professor Carolyn Stewart Dyer vid Iowa School of Journalism and Mass Communication och talade om att Kitty-böckerna, som nyss skulle kastas på bokbålet, under en kort period av läsning för flickor vidare till annan litteratur, en sanning som vi i normal svensk traska-patrullo-stil måste gå över ån (Atlanten) för att få bekräftad fast vi redan visste det. Flickboken sällar sig nu till raden av massmarknadslitteratur som omvärderas i en ny tid, där öppenhet och inte censur är vägledande.

Alla tiders bokserie är en mycket trevligt bok som innehåller massor med nya uppgifter om en del av författarna och illustratörerna. Tyvärr inte om alla författare och om alla illustratörer. Det fastslås emellertid att före Bertil Hegland och vid sidan om honom så fanns det utomordentliga illustratörer. Som exempelvis David Ljungdahl och Gustav Lannmark, Heidi Lindgren och Rickard Lüsch. Ljungdahl tilldelas samma betydelse för de tidiga Wahlströms-böckerna som Hegland för en senare tids utgåvor. Boken är rikt illustrerad. De som besökte Biblioteksmässan i Göteborg kunde i förlagets monter ta del av de färgstarka originalen till en rad omslag.