1. Skicka tävlingsbidrag som ren text (sk ASCII; inga bifogade filer, t ex Word-filer) senast 2 sept till fantastiknovell@hotmail.com SAMT ahrvid@hotmail.com. Använd rubrik “tävlingsbidrag”.

2. Noveller skall anknyta till science fiction, fantasy eller skräck. Man får skicka flera bidrag. Rekommenderad maxlängd 50 000 tecken (inkl blanksteg och skiljetecken). Språk svenska.

3. Vinnarna utses av en jury. Noveller som placerar sig på någon prisplats postas även på SKRIVA:s E-postlista.

4. Förstapris 999 kr. Andrapris 499 kr. Tredjepris 299 kr. Därutöver kan juryn dela ut hedersomnämnanden.

Vinnarna erhåller också ett ex av den unika, nätsammanställda antologin Vildsint Skymningslandet.

SKRIVA är den äldsta aktiva E-postlistan för novellförfattare, startad 1997. Där diskuteras skrivande, fantastik, litteratur och kultur, man kan posta och kommentera noveller, eller tjattra med skrivintresserade. Mer info på http://www.skriva.bravewriting.com. Novellmästarna är en ideell förening med syfte att främja novellkonsten.

AHRVID ENGHOLM

1. Skicka tävlingsbidrag som ren text (s k ASCII; inga bifogade filer, t ex Word-filer) senast 2 sept till fantastiknovell@hotmail.com SAMT ahrvid@hotmail.com. Använd rubrik “tävlingsbidrag”.

2. Noveller skall anknyta till science fiction, fantasy eller skräck. Man får skicka flera bidrag. Rekommenderad maxlängd 50 000 tecken (inkl blanksteg och skiljetecken). Språk svenska.

3. Vinnarna utses av en jury. Noveller som placerar sig på någon prisplats postas även på SKRIVA:s E-postlista.

4. Förstapris 999 kr. Andrapris 499 kr. Tredjepris 299 kr. Därutöver kan juryn dela ut hedersomnämnanden.

Vinnarna erövrar också ett ännu hemligt men garanterat spännande bokpris!

SKRIVA är den äldsta aktiva E-postlistan för novellförfattare, startad 1997. (För att ansluta, maila skriva-request@freelists.org, med subject/ämnesrad: subscribe.) SKRIVA diskuterar skrivande, fantastik, litteratur och kultur, man kan posta och kommentera noveller, eller tjattra med skrivintresserade. Mer info på http://www.skriva.bravewriting.com. Novellmästarna är en ideell förening med syfte att främja novellkonsten.

Se gärna även nyhetsnotis nr 5 i nyhetsbladet SFJ, http://www.freelists.org/post/skriva/SFJ-208,5

Bidrag har anonyma bedömts av författarna Karolina Bjällerstedt-Mickos och Niklas Krog, samt förlagsredaktör Jörgen Peterzén och förläggare/författare Cecilia Wennerström. 117 bidrag kom in, flest i tävlingens historia.

Vinnarna:

1. “Mannen vid elden” av K G Johansson
2. “En vintersaga” av Alba Lundström Ramirez
3. “Författardrömmar” av Patrik Centerwall

Hedersomnämnanden:

(i bokstavsordning på titeln)
“Artificiell intelligens” av Torbjörn Wester
“Porträttet” av Katarina Aneer
“Vedergällningen” av Emma Pettersson
“Änglarna av kvicksilver och kristall” av K G Johansson

Kommentarer från juryn följer nedan. KBM = Karolina Bjällerstedt-Mickos, NK = Niklas Krog, JP = Jörgen Peterzén, CW = Cecilia Wennerström.

“Mannen vid elden”
KBM: Bra fantasy är ofta en tolkning av människans villkor oavsett tid, plats och
kostymering, och så är det i den här novellen. Här beskrivs det på en gång banala och djupt allvarliga med att vara människa i allmänhet och växande människa i synnerhet, och det görs till ackompanjemang av kryddorna, färgerna och musiken på livets oändliga basar.
NK: En genomtänkt och väl sammanhållen historia som blev en hel upplevelse. En saga med stora djup och många bottnar. Mannen vid elden har ett helt livs visdom i sin berättarröst. En saga att läsa om och om igen.
CW: Ett bra exempel på vad språket betyder för en berättelse. En osynlig handling pågår bredvid novellens faktiska, och den mystiken ligger i språkets rytm. Här finns dessutom en psykologisk skärpa: hur människor ställs inför och tvingas, eller tvingar sig själva, att göra omöjliga val.

“En vintersaga”
KBM: Det här är en förtjusande saga om snö och kärlek med en silverblank knorr på slutet. Såsom huvudpersonerna snöats in på byns värdshus, snöar läsaren in på den charmfulla historien och följer den ivrigt för att få veta vem huvudpersonen egentligen är.
NK: Drömsk och behaglig historia om en man som hamnat på villovägar, och som trivs med det. Väldigt behagligt tilltal. En julsaga för alla tider.
JP: I ett stort värdshus på landet bor det ett litet folk som alltid stänger till huset
när vintern kommer. Hela bygden samlas då där och har med sig alla förnödenheter som kan krävas för att den mörka årstiden ska bli riktigt trevlig. Elden sprakar muntert i de öppna eldstäderna och härliga dofter sprids från köket. Alla sysslar med vinterns göromål: spinner och väver, slöjdar och lagar söndriga redskap. En dag en vinter kommer det en främling till huset utifrån vintern. Ungefär så börjar en mysig historia i hobbitisk anda och nog tycker jag ett det sitter ett och annat mumintroll i de mörka hörnen. Kanske början till något större?
CW: En söt och rar liten saga med knorr. Anspråkslös i handling och gestaltning, men mycket behaglig att läsa. Känns komplett.

“Författardrömmar”
KBM: Kallocain möter Fahrenheit 451 i tider av terrorbekämpning och obarmhärtig
digitalisering. Man kan bli piratpartist för mindre!
NK: snygg idé med det framtida samhället som är så totalt digitaliserat och övervakat att konsten att skriva för hand på lösa papper blir ett brott.
JP: I en kanske inte allt för avlägsen framtid har en författare en hel del att tänka på, när han/hon ska skriva sina mästerverk. Bl a måste själva idén vara godkänd innan hon/han kan komma igång. Är författaren sen av det romantiska slaget och vill arbeta som man gjorde i gamla tider växer problemen. Att använda papper och skriva för hand är närmast kriminellt. En verkligt rolig och välskriven historia.
CW: Det här var nog den enda novellen som fick mig att skratta högt, och det är ett stort plus. En bisarr historia och en välbehövlig drift med alla som vill bestämma vad vi ska skriva och tycka så att det blir riktigt rätt och rättfärdigt.

“Artificiell Intelligens”
NK: Underbart underhållande och konsekvent genomförd historia om mänskliga försök att skapa, och knäcka, artificiell intelligens. Hög igenkänningsfaktor och en ilande slutknorr.

“Porträttet”
KBM: I den här nätta, väl sammanhållna berättelsen används språket för att öppna
bakdörren till läsarens hjärna och där inreda ett rum fullt av stämningar och dova
färger. En fiskstjärt slår, en tjänsteflicka samlar ihop sina kjolar, och läsaren är
genast där, trollbunden och förlorad till havsrået.
NK: En vackert och stillsamt berättad historia som värker av längtan.
JP: En ung konstnär får i uppdrag att måla ett porträtt av en underskön kvinna. Men
modellen är inte vem som helst. Hon har fiskstjärt. Men en varm vänskap utvecklas mellan konstnären och den annorlunda flickan. Och han beslutar sig för att rädda henne tillbaka till havet. En vemodig och fint berättad historia, som fastnar i minnet. Jag kommer att tänka på H C Andersen och Ray Bradbury.

“Vedergällningen”
CW: Mycket tilltalande kuslig mystik med nutida troll som rör sig mellan dimensioner. Man anade en intressant värld, parallell med eller överlagrad vår egen, och det var lätt att inom sig se den ta form.
NK: Välskriven och otäck, med smart handling och ett ondskefullt löfte som slutkläm.

“Änglarna av kvicksilver och kristall”
KBM: Skillnaden mellan då, nu och sen. Skillnaden mellan himmel och helvete, mellan minne och längtan, mellan jag och du. I Änglarna av kvicksilver och kristall stoppas allt detta tillsammans med människans sanna ursprung och livets mening ned i en mixer och körs runt, runt till en glittrande smoothie som lämnar läsaren flämtande och upplyst.
NK: Riktigt klurig idé med änglar och tidsresor, och läsaren behöver ha tungan rätt i
mun. En fascinerande blandning av sf och fantasy och ockultism.
JP: En historia om tidens paradox. Om en journalist som beger sig in i en virvel av
sönderfallande tid, ett nexus, för att göra ett reportage om förhållandena där, där de
olika rumstiderna går in i varandra. Men det finns ingen väg tillbaka till hennes nu.
Många vägar finns det dock… Välskriven, fascinerande och spännande.
CW: En spännande och annorlunda miljö och ett världsomfattande grepp på handlingen. Välskriven fantastik med en helt egen tolkning av orsaken till all världens ångest. Inslag av både science fiction, fantasy och new age.

1. Skicka tävlingsbidrag som ren text (s k ASCII; inga bifogade filer, t ex Word-filer) senast 1 september till fantastiknovell@hotmail.com SAMT ahrvid@hotmail.com . Använd rubrik “tävlingsbidrag”.
2. Noveller skall anknyta till science fiction, fantasy eller skräck. Man får skicka flera bidrag. Rekommenderad maxlängd 50 000 tecken (inkl blanksteg och skiljetecken). Språk svenska.
3. Vinnarna utses av en jury. Noveller som placerar sig på någon prisplats postas även på SKRIVA:s E-postlista.
4. Förstapris 500 kr. Andrapris 300 kr. Tredjepris 200 kr. Därutöver kan juryn dela ut hedersomnämnanden.

SKRIVA är troligen den äldsta aktiva E-postlistan för novellförfattare, startad 1997. (För att ansluta, maila skriva-request@freelists.org, med subject/ämnesrad: subscribe.) På SKRIVA diskuteras skrivande, fantastik, litteratur och kultur, man kan posta och kommentera noveller, eller tjattra med skrivintresserade. Novellmästarna är en ideell förening med syfte att främja novellkonsten.

Ahrvid Engholm
för Fantastiknovelltävlingen
ahrvid@hotmail.com

Dessutom är det en tävling med 10.000 kr i pris och chans att medverka i Karin Wahlbergs nästa bok.

Här är boken: http://static.lokaldelen.se/static/sv_SE/om-lokaldelen/Deckarkampen.html

Juryn bestod av författarna Karolina Bjällerstedt-Mickos och Niklas Krog samt förlagsredaktören Jörgen Peterzén. Juryns kommentarer till vinnarnovellerna sist (med jurymedlemmarnas initialer). Totalt inkom hela 101 bidrag.

PRISLISTAN
1:a pris: “Plock, plock” av Caroline L Jensen (pris 1000 kr)
2:a pris: “Jordkällaren” av K G Johansson (pris 500 kr)
3:e pris: “Två komma sextiotre” av Torbjörn Wester (pris 300 kr)

Hedersomnämnanden:
“Urvärk” av Andreas Persson
“Körningen” av Niclas Tamas

Om makterna är oss nådiga blir det en Fantastiknovelltävlingen 2010. Har du eller din omgivning något att hjälpa till eller bidra med kontakta ahrvid@hotmail.com (fungerar som tävlingsadministratör). Vi är öppna för samarbete, sponsring, prisdonationer – allt möjligt.

Juryn skall ha ett extra stort tack! Den har lagt ned ett omfattande arbete. Novellerna har bedömts anonymt (författarnamnen har varit okända tills prislistan blev klar). Här är jurykommentarer till de vinnande novellerna:

“Plock, plock”
KBM: En underbart bisarr berättelse med obetalbart slut. Det är sällan man blir så illa berörd på ett så njutbart sätt.
NK: Jag gillar hur insikten om hur illa det verkligen är ställt med huvudpersonen får växa. Och växa.
JP: Överst på prispallen finner vi “Plock, plock”, en ohygglig historia om hur det går när man sparar på sig. Varje avklippt nagel, varje hårtuss, varje utsöndring sparas. Vilket naturligtvis får märkliga följder. Författaren har levt sig in i detta på ett sätt som låter kalla kårar löpa längs ryggraden. Naturligtvis har liknande motiv behandlats tidigare: monster som skapas i storstädernas kloaker, men NN:s variant skäms inte för sig.

“Jordkällaren”
KBM: En tvättäkta skräckis som får kalla larver att krypa utmed ryggraden på läsaren. Slagkraftig början och slut med ett direkt tilltal som är svårt att värja sig mot.
JP: En äkta gammal skräckis är “Jordkällaren”. Man fick verkligen en känsla av att tugga i sig gammal möglig källarjord. Någon sorts variant på dagens populära vampyrhistorier. Men här är det själva jorden som är förbannad. Ruskigt!
(NK hade ingen särskilt kommentar.)

“Två komma sextiotre”
KBM: En sinnrikt konstruerad novell som sträcker sig över mer än 40 år och gör det bra. Välskrivet med intressant blandning av stålblanka och mänskligt mjuka detaljer.
NK: Höll mig fångad rakt igenom med sitt snygga thrillertryck.
JP: Är riktigt fyndig SF. En främmande ras erövrar Jorden utan att jordborna förstår någonting. Man frågar sig om det verkligen skulle kunna gå till så här. Men riktigt bra berättat är det.

“Urvärk”
KBM: En klurigt uppbyggd berättelse som på några få sidor lyckas skapa en eget, parallell värld med intressant koppling till vår egen. Om man undrat över livet och döden någon gång, får man svar här.
NK: Precis som i “Plock, plock” gillar jag att all information inte dumpas på läsaren på en gång. Det får ta sin tid och när insikten kommer blir det desto starkare.
JP: Är något alldeles för sig själv. Fantasy, magisk realism eller vad? En humoristisk och underfundig berättelse. En riktig läsnjutning. Jag gillar den lugna vägen till insikt.

“Körningen”
KBM: Koncentrerat och mycket välskrivet om det oväntade och övernaturliga mitt i vår vardag.
NK: Sparsmakat träffsäkert språk. I mitt tycke den mest välskrivna av samtliga noveller.
JP: Tar upp ett inte helt okänt tema, om att plocka upp liftare som visar sig vara något oväntat. Men NN skriver bra och gestaltar en trovärdig miljö. En teverysare.

De vinnande novellerna postas senare på SKRIVA-listan – folk är ju alltid nyfikna på vinnarna! (För att gå med, E-maila skriva-request@freelists.org, med ämnesrad/subject ”subscribe” – för att gå ur är kommandot ”unsubscribe”.) SKRIVA gör inga anspråk på novellerna, som författarna alltså är fria att kränga varhelst de önskar, men det har alltid funnits tankar på att försöka få ihop någon form av antologi med bra noveller ur tävlingarna och listan. Förlagen verkar måttligt entusiastiska – men vill någon motbevisa detta, släng iväg en rad!

För Fantastiknovelltävlingen,
Ahrvid Engholm

Roland Augustsson, Mellerud

Jan Hultgren, Solna

Cecilia Mandal-Ericson, Hägersten

Jan Salin, Borlänge

Torgny Kristofferson, Filipstad

Bert Starklint, Lidingö

Bengt Lindh, Västerås

Arne Engberg, Åkarp

Holger Eriksson, Visby

Margareta Larsson, Skärholmen

Sixten Alriksson, Köping

Evert Lundström, Göteborg

Birgitta Sköld, Falsterbo

Bror Sandberg, Gävle

Irma & Ingvar Ekholm, Strängnäs

Esbjörn Larsson, Västerås

Bengt Nyman, Stockholm

Carl-Yngve Thomson, Mölndal

Atis Miezis, Staffanstorp

Wilbert Hansson, Malmö

Jan Nygren, Stockholm

Lars-Olov Strandberg, Bromma

Erik Bohman, Härnösand

Stieg-Olof Elofsson, Brunflo

Juhani Kujansivu, Ronneby

En kväll i slutet av året uppsökte kommissarie Holgersson vid Rikskriminalen Deckarvännerna i Stockholm, ett sällskap som tycker om att diskutera detektivromaner.

– Jag skulle inte be om hjälp om det inte var viktigt, sade kommissarien, men nyligen anlände en främling till Stockholm från Sydamerika. Den här mannen är troligen knarkfinansiär. Vi tror att han åkt hit som kurir med medel som är avsedda att finansiera narkotikaaffärer i Sverige. Vi arrangerade en bilolycka så att han hamnade på sjukhus med bruten arm. Vår personal sökte noga igenom hans bagage som bara bestod av en portfölj med brev från hans vänner i Colombia. Vi hittade ingenting annat. Antingen är mannen ingen finansiär eller också är han ytterst skicklig, Vi tog ett flertal tänkbara knep i beaktande, Han kunde ha skickat svenska sedlar till sig själv, men eftersom postgången därifrån numera kontrolleras rätt noga är den möjligheten osannolik. Han skulle ha kunnat operera in diamanter i kroppen, men det hade han inte gjort. Vi röntgade honom. Har ni några förslag om hur han kan ha fört hit något i stil med ett par miljoner kronor?

Medlemmarna viskade med varandra en liten stund. Fler huvuden nickade och sedan vände sig ordföranden om och sade:

– Vi tror att ni förbisett en ganska uppenbar möjlighet, kommissarien.

Kan du komma på vad som missades?

Försök! Skicka in svaret på ett vykort till DAST Magazine, Gåtan, Box 4, 240 36 Stehag. De fem först dragna rätta lösningarna belönas med bokpriser.

Han fick åka med en skåpbil från Kensington Garden till Hyde Park Corner, där han tog tunnelbanan. Det var inte mycket folk ute. En välklädd herre med plommonstop och paraply, en gammal gumma, några turister. Han tog upp papperslappen ur kavajfickan igen och tittade på den.

107 Gordon Hill

Enfield Middlesex

Det var nedskrivet på en bit av en påse. Huset var tomt på människor men inte övergivet. Murare hade blandat puts i en lave utanför, målare burit färgpytsar och papp, folk gått därifrån bärande små weekendväskor. Det hade han sett från kolbilen igår. Som i en filmglimt bara, men han hade genast fattat situationen. Ägarna flyr undan reparationen. Occasio facit furem. Han hade skymtat namnskylten och antecknat adressen. Men det blev kanske inte så lätt att hitta dit på egen hand i kväll.

Vid Turn Pike Lane långt ute i norra London bytte han till buss 144 B. Han tänkte så intensivt på vad han skulle göra om han blev upptäckt under inbrottet att han blev förskräckt när den kvinnliga konduktören begärde 11 pence av honom. Efter ungefär en mile steg han av vid S:t Michael Church. Nu borde det bara vara en liten bit att gå.

Huset var av den vanliga tvåvåningstypen med trädgård och han höll på att gå förbi det. Släckt överallt. Dörren tillbommad och låst. Vad han misstänkt besannades. Ett fönster var uppskjutet för målarfärgens skull. Med hjälp av en planka lutad mot väggen lyckades han ta sig upp. Genom en korridor kom han fram till trappan vid ytterdörren. Till höger om hallen låg ett större rum. Öppen spis med imiterad koleld. Elektrisk element. Han slog prövande på kontakten. Det lyste upp, blev dunkelt högrött. Tavlor? Tyvärr var han ingen kännare. Svårt att få ut något för. Pantlånaren var inte att tänka på, fick varje dag sin Pawn List. Trappan ledde upp till två mindre rum. Det ena var alldeles tomt. Den andra dörren var låst, men nyckeln till köksdörren i källarvåningen passade. Här hade man tydligen för hantverkarnas skull samlat ihop så mycket som möjligt av de ömtåligare sakerna.

I en uniform hittade han förutom 10 shillings i en plånbok, nyckel till en väska, som stod i ett av skåpen. Det var för mörkt för att se vad den innehöll, så han bar ned den i hallen för att titta efter i skenet från gatlyktan. Då hörde han att någon ryckte i ytterdörren intill. Förskräckt pressade han sig hårt mot väggen och uppfattade i samma ögonblick att det var poliskonstapeln som kontrollerade dörrarna i sitt distrikt. Hade polisen sett honom genom fönstret? Han drog sig mot korridorens andra ända för att kvickt komma undan genom fönstret, men stötte till en telefonapparat så luren skrällde i golvet, greps av panik, sprang mot trädgårdssidan, slängde ut väskan genom fönstret och hoppade själv efter.

När han kom runt knuten såg han konstapeln springa mot en telefonkiosk i närheten. Om några minuter skulle The Flying Squad vara där.

Han kastade ifrån sig väskan i häcken, slängde nyckelknippan efter och sprang mot busshållplatsen. Där stod redan två personer och väntade så bussen måste alltså vara där när som helst.

Innan bussen kom var två Detective Sergeants på platsen och bad de tre väntande att legitimera sig, varefter de förklarade honom gripen, misstänkt för inbrott.

Han visste av egen tidigare erfarenhet att det inte var så lätt att lura j-sektionens män, men hur kunde de så snabbt se att just han var den skyldige?

När du tror att du vet hur allt gått till är det bara att skriva ner svaret på ett vykort som skickas till DAST Magazine, Gåtan, Box 4, 240 36 Stehag. De fem första dragna rätta lösningarna belönas med bokpriser.

Kommissarie Gustafsson fick larmet strax efter middagen. Han rusade ut till sin bil och var på platsen redan innan radiobilpatrullen hunnit dit. Han var glad att ha fått på sig galoscherna, när han märkte att ett häftigt väderomslag kommit med milda vindar och tö.

Han gick raskt uppför gången till villan och ringde på. Efter en stund öppnades dörren av en kvinna som var likblek i ansiktet. Kommissarien presenterade sig och steg in i en elegant möblerad hall med skinande parkettgolv. Hittills hade hon bara mumlat sitt namn, fru Helena Lagerberg. På hennes stumma inbjudan steg kommissarien in i ett rum och upptäckte ögonblickligen två personer.

– Min bror, Gunnar Ågren, presenterade fru Lagerberg.

Gunnar Ågren var kraftigt byggd med öppna men bestämda anletsdrag. Han hade en uppknäppt överrock på sig och höll en hatt i handen. Även han såg upprörd ut. Den andre mannen i rummet var äldre. Han satt vid ett skrivbord och visade inga som helst tecken på sinnesrörelse. Han var död. Han hade en otäckt skottsår i huvudet och på mattan under en slappt hängande hand låg en pistol. Kommissarien tog ett djupt andetag och vände sig mot fru Lagerberg.

– Er man?

Hon nickade med sammanpressade läppar.

– Vem upptäckte honom?

– Det gjorde vi ungefär samtidigt. Helena och jag, svarade Ågren. Jag tog en promenad efter middagen och kom gående uppför trädgårdsgången då jag hörde ett skott inifrån villan. Jag rusade in och mötte Helena som kom nedför trappan till övre våningen. Vi sprang hit och fann honom så här.

Kommissarien nickade och vände sig åter mot fru Lagerberg.

– Ni var alltså däruppe…?

– Jag var i badrummet när jag hörde en dov knall. Jag skyndade ner, mötte Gunnar, som just kom instörtande genom ytterdörren, och följde efter honom. Jag nästan anade vad som hänt. Stig, min man har varit så deprimerad på sista tiden och…

Orden stockade sig i halsen på henne.

Kommissarien betraktade henne.

– Vad gjorde ni sen? Frågade han efter en stund.

– Vi ringde polisen, sa Gunnar Ågren och pekade på telefonen på den dödes skrivbord. Vi såg ju att han var död.

Kommissarien nickade tankfullt och såg på mannen som inte ens kommit sig för med att ta av överrocken. Sedan gick han till dörren till hallen och tycktes mäta avståndet till ytterdörren. När han vände sig om mor de både syskonen var han allvarlig.

– Jag måste be er följa med till kriminalen – båda två.

Syskonen växlade en blick av häpnad som övergick till förskräckelse. Gunnar Ågren gjorde en gest mot den döde.

– Men ska ni inte…?

Det är inte så mycket att göra åt honom eller hur? sade kommissarien bistert. Jag tvivlar inte på att hans fingeravtryck finns på pistolen. Men han sköt sig inte – han blev mördad.

Det blev alldeles tyst, sedan utbrast Ågren:

– Ni är galen!

Vem skulle i så fall ha mördat honom?

– En av er två.

Den andre är medskyldig.

Vad grundade kommissarien sitt uttalande på?