Författarna som har en bred ekonomisk bakgrund ger en utmärkt beskrivning av vårt största ekonomiska samhällsproblem – kravet på ständig tillväxt. Denna tillväxt suger dessvärre inte bara ut miljön utan koncentrerar främst förmögenheterna till ytterst få och hotar därmed i förlängningen vår demokrati.

Läsaren får också en bra historisk bild över hur snabbt denna förändring av ekonomin skett. Ekonomin har blivit ett pyramidspel. Stater är belånade till max och medborgarna är på sin kant med i lånekarusellen. Nya pengar trycks och räntorna betalas med lånade pengar eller rättare sagt med nytryckta pengar. I verkligheten handlar det inte om sedlar utan om digitala medel. Hur pyramidspelen slutar är väl bekant för de flesta?

Boken ingår i litteraturen för kurser vid Högskolan i Dalarna och Högskolan Väst.

LENNART HÖGMAN

Göran Hjort

Johan Sandwall

Man kan nog påstå att det var först med bankmannen och fängelsekunden Paul Erdman som den finansiella thrillern började att uppfattas som en egen skönlitterär subgenre. Erdman med ett ben i bankvärlden och ett i en schweizisk finka var också ovanligt väl rustad för uppgiften eftersom han därtill var begåvad med förmågan att skriva. I takt med att ekonomi har blivit var mans ”egendom” har genren vidgats och tillhandahållit nya infallsvinklar vad beträffar brottslighet.

Det finns en teori som säger att tre saker driver människor: sex, makt och pengar. Symbolen för detta är då inte bara François Mitterand, fransk president och gåsleversocialist, som enligt sin chaufför kunde besöka tre damadresser i sträck en och samma kväll. Hit hör naturligtvis också president Bill Clinton som överraskades med byxorna nere i Vita Husets orala rum. Bland makthavare på lägre nivå har vi kommunalpampar som låter skattebetalare finansiera horjakter under ”studiebesök” utomlands. Och hur många fiktiva mord har inte begåtts i skenet av sex, makt och pengar!

In i sängkammaren

Man behöver inte läsa många sidor i Paul Erdmans debutbok Spekulation till döds (översättare: Svante Löfgren, Forum 1973) för att förstå varför. Karln har en förmåga att förmedla fakta om komplicerade ekonomiska förhållande, metoder, fiffel och finansiella instrument till oss okunniga lekmän som snällt betalar våra banklån och avstår skattepengar till staten. Samtidigt tillhandahåller Paul Erdman spännande läsning.

När tal om arbitrage, derivathandel, terminsaffärer etc. börjar bli jobbigt kastar han in oss i en sängkammarscen eller i ett av maktens sammanträdesrum. Det är transaktioner och manipulationer i kombination med brottslig verksamhet som skapar den spänning som gör att det varken behövs mord eller mordhot för att hålla grytan kokande.

Finkad för kakaokupp

Så är också kanadensaren Paul Erdman sällsynt väl rustad för sin uppgift. Som bankdirektör i Schweiz sattes han i fängelse för att han med olagliga metoder försökt tillskansa sig makt över kakaomarknaden – ”an illegal scheme to corner the world cocoa market”, som Roy Davies uttrycker saken på den Internethemsida som han kallar The Financial Fiction Genre. Finance without Frontiers, 1970-1980. I fängelset började Erdman att skriva på debutboken, som på engelska fick titeln The Billion Dollar Sure Thing. När han sedan släpptes mot borgen passade han på att smita hem över Atlanten med en ny karriär i bagaget. Han hade blivit författare. I dag är han dessutom ekonomisk kommentator på TV-bolaget CBS i USA.

Brottsmotiv behövs inte

En av Paul Erdmans recensenter, signaturen J.P., har skrivit så här om honom: ”Han ensam bland författare har med rätta fattat att brott blivit något långt mycket större än all denna triviala, gammaldags mord-för-egen-vinnings skull. Hur mycket lättare och säkrare är det inte att ta en dollar från varje medlem av den skattebetalande allmänheten i stället för miljarder från en enstaka rik individ eller ens från ett försäkringsbolag. Den här författaren kan helt bortse från motiv eftersom han inser att insamlandet av miljontals dollar i fritt flytande kapital helt och fullt rättfärdigar sig självt till skillnad från förvärvet av några futtiga hundratusen för personligt bruk.”

Ont om snatterier

Förvisso handlar Paul Erdmans debutskröna inte om snatterier och bankrån. Visst kan en kassaskåpssprängare komma till användning, men då enbart i syfte att få tag i handlingar som kan bringa kaos i världsekonomin, störta regeringar och göra andra till miljardärer.

Det skulle inte förvåna mig om debutboken var en hämnd på schweizarna. Erdmans natt-klockan-tolv-på-dagen-artade beskrivning av hur en av bokens huvudpersoner blir illa behandlad av tysktalande schweiziska poliser i ett fängelse är inte direkt någon beskrivning av human fångvård.

Romanen är alltså en thriller om ekonomi och brottslighet på högsta tänkbara nivå, men som mos på grädden förekommer det faktiskt ett knorrmord i boken, som författaren överlämnar åt oss läsare att själva tolka. Spekulation till döds är förvisso ingen mordhistoria.

Inte nattstånden

Boken skrevs ett bra tag innan Sovjetunionen föll samman under tyngden av sin genomruttna ekonomi som bara innehöll monopolkapitalistisk piska och ingen kapitalistisk morot. Fast man vet hur det sedan gick känns storyn inte nattstånden i annan mening än att det är ett väldans telefonerande och inget e-postande. Men det krävs ingen större omställning från dagens verklighet till gårdagens fiktion för att hänga med i 1970-talets gigantiska, litterära klipp.

Raketen Dagens Industri

Med tanke på att intresset för ekonomi och aktier bland folk i allmänhet har vuxit en hel del sedan 1973 – tänk bara på vilken även för chefredaktören Hasse Olsson oväntad upplageutveckling som ”Dagens Industri” har haft – så torde Spekulation till döds vara mer läsvärd för många människor i dag jämfört med när den kom ut. Paul Erdman är alltså något av en doyen i den finansiella thrillerbranschen och efter debuten har han spottat fram en rad andra thrillers på högsta internationella nivå. Hans arbetssätt är inte helt obekant. Han koncentrerar sig på intrigen och han skriver inte om platser som han aldrig har besökt. Karaktärernas utformning tar han itu med när han lagt upp handlingen.

Inför sin tionde bok var han i Centralasien eftersom han anser att Kaspiska havet är en aktuell plats, ett svart hål i världsekonomin eller som han uttrycker saken, ”ett geopolitiskt vakuum” där politiska och ekonomiska intressen möts.

Den till synes alltid lika leende mannen har alltså nischat sig rejält i thrillerbranschen. Med sitt gedigna kunnande och sin kändisstatus, såväl som författare och ekokommentator, lär han inte heller ha svårt att komma till tals med de inre kretsar runtom i världen där besluten fattas om företagssammanslagningar och optionsaffärer, både sådana som följer regelboken till punkt och pricka och de som ligger lite vid sidan om.

Det är självfallet de sistnämnda som intresserar honom mest som författare och finns de inte i levande livet, så skapar han dem i sina böcker på de förutsättningar som verkligheten erbjuder.

Visst, han har varit ekonomijournalist, på Affärsvärlden. Så då är det ju inte så konstigt om hans hjälte också är det, Micke Norell, hittills i fyra böcker.

Hans skapare är Hans-Olov Öberg, med 20 års erfarenhet som finansanalytiker.

– Jag började 1987 på Skandinaviska Enskilda Banken som vad som nu kallas omvärldsnalytiker. Jag skulle alltså vara en slags bankspion som höll koll på konkurrenterna.

Det jobbet var svårare då eftersom det fanns 15 börsnoterade banker. Nu är de i princip bara fyra.

Han hade några spännande år på Affärsvärlden (ekonomivärldens Vecko-Revyn) under finanskrisen och fortsatte sedan till investmentbanken Deutsche Morgan Grenfell.

– Det var ett spännande jobb med många märkliga människor.

Det blev nästan för mycket, att göra, så när han tog det lugnare arbetet på Folksams kapitalförvaltning kunde han arbeta vanliga kontorstider. Och han kunde få tid att skriva. Redan dessförinnan hade han skrivit en thriller, en Wodehouse-pastisch (”tacksam för refuserna”) och 2001 blev det en bok, med Micke Norell.

Eget förlag
Så lärde han känna författarens lott: de stora förlagen tackade för visat intresse, de mindre hoppades att han kunde hjälpa dem, vilket betydde att de kunde ge ut boken om han gjorde det mesta arbetet själv medan förlaget tänkte ta det mesta av vinsten.

Tur att det finns kompisar. ”Gör det själv!” sa en.

En granne i huset var Robert Aschberg, och en kväll tyckte de båda att det där med förlag var en god idé. Ännu mer förvånade blev de när de också nästa dag tyckte likadant. Så då startade de kalla Kulor förlag, som fortfarande är i full gång.

De började att skapa en webbsida, och för att få förlaget att se mer imponerande ut ordnade de en rad epostadresser till olika förlagsfunktionärer. Alla gick dock till Hans-Olov.

De skickade ut ett pressmeddelande om förlaget och det dröjde inte mer än en minut så fanns nyheten på webben: Robert Aschberg startar förlag.

Bytte förlag
Den uppmärksamme deckarläsaren har kanske i minnet att Hans-Olovs böcker numera kommer ut på Piratförlaget. Det blev lite dubbel att både vara förläggare och författare. Mycket lugnare för alla att förläggarens egna böcker kommer ut hos konkurrenterna.

Men Kalla Kulor rullar på, ett sidoprojekt eftersom förläggaren/författaren Öberg numera finns på Hagströmer&Qviberg som finansanalytiker.

Så den branschen kan han. Men det är också för att det är så få författare som ägnat sitt intresse åt den. Där händer det ju mycket, Stora pengar står på spel och det finns en hel del brottslighet också.

– Vi håller på att ekonomisera hela samhället, säger Hans-Olov Öberg. Näringslivet fattar allt fler beslut. Se på GM/Saab i Trollhättan, de klagar och staten ställer upp med pengar till motorväg. Medierna har god politisk bevakning men det borde bli bättre bevakning av ekonomin.

Men faktabok? Nej, det finns duktiga experter.

Han medger att han som person har några skönhetsfläckar: ett patologiskt intresse för 70-80-talsrock.

Några följder av skrivandet? Nja, han har en förstående arbetsgivare, men en vän kommenterade: ”Du hade fler kompisar innan du skrev den där boken”.
_____________

Hans-Olov har en egen blogg: http://www.hansolov.nu/ där ni kan se hur han ser ut.

Kalla Kulor: http://www.kallakulor.com/