YNGLING PÅ GULD

Sep 25th, 2009 | By | Category: 2007-3, Recension

Av Ernst Brunner
Albert Bonniers 2007

På omslaget står ”Roman om ett brott” men det är inte helst sant. Jag tycker nog att det är en roman som bygger på den urgamla leken ”Denna saken den skall vandra från den ena till den andra”. Yngling på guld är Rembrandts titel på ett litet självporträtt gjort med en helt ny konstnärlig metod. Konstnärens liv och porträttets öden fram till våra dagar beskrivs målande i romanens andra del. Där påminner Brunners språk om det som Tracy Chevalier använde i romanen Flicka med pärlörhänge, vilket kanske inte ska förvåna då ämnet i båda fallen är holländskt konstnärsliv. Tavlan Yngling på guld försvinner den 23 december 2000 från Nationalmuseum i Stockolm i en spektakulär kupp. I sin beskrivning av brottet, brottslingarna och polisarbetet har Brunner hittat en helt annan stil med drag av Hemingwaysk korthuggenhet.

På sätt och vis känns boken som en experimentroman – i synnerhet som Brunner uttalat sin avsky för kriminalromangenren. Det är nog därför som delen om Rembrandt känns lättast att ta till sig.

INGER STRANDBERG



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22