VINDSKYFFET – ett satiriskt poem

Mar 21st, 2017 | By | Category: 2017-03 mars, Recension

Omslag till VindskyffetAv Danilo Kiš
Mansarda, 1962
Översättning från serbiska av Elisabeth Knutsson och Boris Micánovic
Rámus förlag, 2016
ISBN 978-91-86703-58-5, inbunden, 172 sidor

Vindskyffet är den firade serbiske författaren Danilo Kiš (1935–1989) debutroman. Den skrevs 1959–60 och har nu för första gången översatts till svenska. 18 år gammal studerade Kiš vid Belgrads universitet och kom snabbt in i stadens litterära och bohemiska kretsar. Han skrev både prosa och poesi, inspirerad av bland andra Kafka, Borges, Joyce, Baudelaire och Proust.

Danilo KišVindskyffet är ett sunkigt och kallt tillhåll på en vind i 1950-talets Belgrad, där bokens jag/Orfeus huserar med sin luta bland råttor och kackerlackor. Här strömmar ett flöde av en ung mans drömmar och behov, alkohol, kaffe och cigaretter, grekisk myt, livets alla gåtor, musik, kärlek, sex och vänskap. Enligt författaren själv är hans poem ”mer ett eko av upplevelser, mer ett kalejdoskop än bilder ur verkliga livet.” Några genomgående teman är resor och återkomster, trohet och otrohet, manlig vänskap och den kärlekstörstande Orfeus på jakt efter den gäckande Eurydike.

Denna mycket lilla bok med ett kongenialt omslag av Andreas Poppelier har också något klokt i slutet. Där finns nämligen noter, en kort självbiografi samt ett samtal mellan Kiš och Gabi Gleichmann, som också avslutar Vindskyffet med en belysande, kort essä om Kiš och hans författarskap. Gleichmann skriver där att ”Satiren riktar sig naturligtvis mot Kiš egen juvenila idealism och högtravande lyrism”. En charmig, ostyrig och ibland något obegriplig text. Lätt att läsa, faktiskt också lätt att minnas.

BERIT ENGDAHL

Taggar: , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22