VID SIDAN AV Olof Lagercrantz/Möten med författare

Mar 6th, 2011 | By | Category: 2011-3 mars, Recension

Omslag till Vid sidan avFrån fyrtiotal till sjuttiotal
Dagboksanteckningar i urval av Richard Lagercrantz och Stina Otterberg
Wahlström & Widstrand 2011

Olof Lagercrantz, kulturchefen och chefredaktören på DN, med makt över recensioner på kultursidorna, poeten och den i TV så ofta förekommande mannen, alltid i fluga och med ett ytterst väl manierat och välartikulerat språk, skrev dagboksanteckningar som nu getts ut i urval av hans son och en litteraturforskare. Anteckningarna är reflektioner om Lars Ahlin, Werner Aspenström, Tage Aurell, Karin Boye, Johannes Edfelt, Lars Forsell, Hjalmar Gullberg, Lars Gyllensten, Eyvind Johnson, Pär Lagerkvist, Ulf Linde, Erik Lindegren, Artur Lundkvist, Maria Wine, Bertil Malmberg, Harry Martinson, Vilhelm Moberg, Evert Taube och i dessa texter ofta förekommande Gunnar Ekelöf.

Det har sagts, många gånger förr, att egentligen borde man inte veta något privat om av författarna för då uppstår svårigheter att bortse från dessas svagheter, när man läser, njuter och behagas av dikterna, novellerna eller romanerna. Småsinthet, girighet och elakhet skildras utan förbarmande i dessa anteckningar. Fjäsk och inställsamhet från våra mest kända författare. Som när de skriver till de mest tongivande kritikerna inkl Lagercrantz och utgjuter sig om hur förträffligt dessa formulerat sig i en artikel eller liknande. De inser snabbt att författaren påföljande vecka kommer ut med en ny bok och då gäller det att smickra en eventuell recensent.

Det är inga goda sidor merparten av författarna visar upp. Fylla är legio liksom aspackade författare, som skriker könsord som de värsta småpojkar. Är detta något som inte längre gäller bland en mängd författare? Vi måste komma ihåg att för 50–60 år sedan var en författare fortfarande en intressant person bland allmänheten. Numera har den rollen helt tagits över av artister och idrottare. Men fyllan är minst lika stor idag, kryddad med droger, bland dem som har fria yrken och besöken hos psykologer och psykiatriker har inte minskat – tvärtom.

Men visst är det kittlande, det skall villigt erkännas, att läsa litterärt skvaller kring våra mest uppburna skribenter. Och inse att de är precis som du och jag, människor med en mängd svagheter, trots att man kanske förväntade sig eller hoppades att dessa intellektuella gossar och flickor förde resonemang som var lite mer spirituella och djuplodande än vad som sker på en vanlig brakmiddag. Men många av de äldre minns säkert de intellektuella grälen i Uppsala med bl a Hedenius med flera akademiskt väl skolade kollegor. Som någon uttryckt det i en artikel:” … man skulle tro att de okvädingsord som användes, mer hörde hemma i drängkammaren.”

Visst finns det passager som intresserar den litteraturhistoriskt hungrige, men de försvinner lätt i den övriga ordrikedomen. Kanske säger dagboksanteckningarna mer om Olof Lagercrantz själv än om de nämnda författarna.

LENNART HÖGMAN

Olof Lagercrantz

Olof Lagercrantz. Foto Lütfi Özkök

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22