THE GOLDEN EGG

Jul 10th, 2014 | By | Category: 2014-07 juli, Recension

Omslag till The Golden EggAv Donna Leon
Arrow Books, 2013
ISBN 978-0-09-958498-8 338 sidor

Vi dimper rakt ner i middagen hos Brunettis: Guido, hans hustru Paola, sonen Raffi och dottern Chiara. När barnen gått och föräldrarna njuter sitt kaffe, diskuterar Guido och Paola framtiden. Vad ska det bli av barnen? Chiara är inne i en period och försöker få familjen att bli mer miljömedveten: dricka kranvatten (så att hon slipper kånka flaskorna uppför alla trappor!), åka kommunalt o.s.v. Raffi bör studera vidare. Men vad och var?

På polisstationen väntar en e-post som kallar Brunetti till chefen, Patta. Han får veta av sekreteraren, signora Elettra, att borgmästaren ringt föregående eftermiddag. Patta säger att borgmästarens son har en flickvän vars släktingar misstänks för att ha mutat sig till rätten att använda trottoaren för sin serverings bord och stolar. Brunetti får i uppdrag att undersöka vad det handlar om och hindra att någon i borgmästarens krets råkar illa ut.

Donna LeonDet problemet löser Brunetti ganska enkelt, men han säger inte något, låter Patta tro att det tar tid. I stället kan han ägna sig åt en man som hjälpt till på kvarterets kemtvätt. Han har hastigt dött efter att ha ätit en mängd tabletter. Han saknas i alla register. Hans mor svarar inte på frågor.

Brunetti talar med grannar, kopplar in signora Elettra att leta i alla register på nätet. Så småningom ringar de in en rik familj med få levande medlemmar men ett arv. Han talar med den ansvariga och gör klart för henne att han kommer att avslöja sanningen om hon inte avstår från sina anspråk på sin del av arvet.

Hon tänker gå vidare, men Brunetti vet att hon kommer att misslyckas. Varför avslöjas i slutraderna.

Leon sticker inte under stol med vad hon anser om Italiens folkvalda och myndigheter, mutor och bedrägerier. Ofta kommer en besk kommentar i en bisats.

Leon böcker har en stillsam humor, t.ex. i personporträtten Hon bör läsas långsamt så att man uppfattar hennes goda iakttagelseförmåga och underfundiga skämt.

Guido lägger vid ett tillfälle märke till att hans hustru tar hjälp av ena handen när hon reser sig. Ett ålderstecken? Jag hoppas verkligen att familjen Brunetti får ett långt och lyckligt liv. Det förtjänar både de och vi.

BENGT HEURLIN

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22