THALES VÄRLD

May 4th, 2014 | By | Category: 2014-05 maj, Recension

Omslag till Thales världAv Nicklas von Matérn
Vulkan, 2013
ISBN 978-91-637-3503-5, 280 sid

När jag åtog mig uppgiften att recensera Nicklas von Matérns novellsamling Thales värld så gjorde jag det av två anledningar. Den ena var att jag gärna och ofta läser noveller. Den andra var att jag uppfattade det som en samling av en ny svensk science fiction-författare. Men novellerna visade sig inte alls vara sf. De tillhör mainstream-genren och den inledande arbetsplatsnovellen Nattfabriken för tanken till 1930–1940-talens arbetarförfattare. Och berättelserna är ordrika långnoveller med snudd på kortromaner.

Nicklas von Matérn har ett väl utvecklat språk och han besitter ett omfattande ordförråd.  Han har förmågan att beskriva sin jag-persons upplevelser och han skildrar målande den nattliga miljön på fabriken. I dessa avseenden uppfyller han högt ställda krav. Han behärskar alltså uttrycksmedlet, men har en tendens att bli långrandig. Han har en viss fäbless för att droppa namn, kanske för att visa att han hänger med i kultursvängen, vilket känns onödigt eftersom han inte har något där som han måste bevisa för oss. Men det är ingen viktig invändning.

Jag-personen i Nattfabriken har ett intressant förhållande till en kvinnlig arbetskamrat som är sambo med en svartsjuk man. Det är en relation jag som läsare har svårt att få grepp om, och det är nog det som är avsikten. Det oavslutade är ibland ett tecken på oförmåga att skapa ett förklarande slut, men det kan också vara en avsiktlig metod för att få läsaren att tänka vidare på egen hand.

Nicklas von Matérn Distrikt 106-48 utspelar sig också på en arbetsplats, om man nu kan kalla en tidningsutbärares distrikt för en arbetsplats. Den är lika vältaligt utförd som Nattfabriken och liksom den är det en vardagsnära berättelse utan egentlig handling. Man får i båda novellerna följa huvudpersonens liv kronologiskt ordning.

Avsaknaden av egentlig intrig kännetecknar dessa noveller, men i Ljudmördad tillkommer en handling som leder till ett resultat. Vi får möta Douglas som i likhet med huvudpersonerna i de båda första novellerna är en arbetare. Han jobbar på Volvo. Men Douglas är en människa som plågas av ljud. Redan från början anges tonen:

“Renoveringar pågick lite varstans. Fasaden som vette åt gatan var inhöljd i en mjölkvit plast som hade fläkts upp på sina ställen. Dygnet runt väsnades plasten; den slog antingen lojt eller nitiskt över byggnadsställningarna. Plasten fick ibland Douglas till att associera till när han som liten grabb kapsejsade med en jolle och hamnade under seglet. Det var något med plastens fladdrande ljud som förstärkte hans känsla av att inte komma ut. Han hade försökt ta sig upp till vattenytan, fast till en början tycktes seglet täcka över allt liv i sjön. Seglet ingav honom en känsla av att aldrig kunna tag sig upp till ytan, liksom plasten över byggnadsställningarna nu ingav honom en klaustrofobisk känsla av att aldrig förmå ta sig därifrån. Flytta från infernot, flytta från Lerums centrum. Han stördes allt mer av borrljud och burdusa skratt. Efter en tuff natt på Volvo kunde han ligga på helspänn i sängen och lyssna till hur blåklädda snickare rev den gulspräckliga tegelfasaden. Han hörde hur de avlägsnade tegelsten efter tegelsten, hur de arbetade sig in i hans sovrum och nervsystem med allsköns infernaliska maskiner och krassa skämt.”

Och författaren varierar det störande ljud-temat över femtio sidor fram till det märkliga slutet. Det handlar i slutfasen om en kriminalnovell, som kortad och avskalad sin mainstreamrytm skulle kunna platsa i något av de amerikanska mystery-magasinen.

I novellen Bokförlaget Narcissisten störs bokförläggaren också av ljud. Berättelsen handlar om en bokförläggare som svikit sina ursprungliga intentioner att publicera lyrik och i stället gett ut deckare som gett goda inkomster.

När Amsterdam sjunker inleds med en stramt sammanhållen deckargåta med Kafka-vibbar. En läkares hustru hittas död i en park och hennes lik försvinner natten innan det ska obduceras. Men berättelsen slirar snart in på ett annat spår, där en patient med ockult förmåga att förutse diagnosen på sin sjukdom intar en huvudroll i läkarens liv. Det hela utvecklar sig till en surrealistisk soppa på en maskerad där läkaren utsätts för sina före detta patienter utklädda till djur och han hör sin döda fru. Men maskeraden visar sig vara en dröm. Den läsare som vill veta om hustrun mördats eller inte och varför hennes lik försvann lämnas åt sitt öde av författaren. Det kunde ha blivit en fin deckarnovell, men det var nog inte författarens avsikt.

BERTIL FALK

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22