SVART SIGNAL + FÖRTÄRANDE ONDSKA + HELIGT UPPDRAG

Sep 12th, 2009 | By | Category: 1996-2, Recension

By Warren Murphy & Richard Saphir
Översatt av Peter Carlsson
Richters 1995

Långserier med samma hjältar i huvudrollerna tenderar att bli tråkiga i längden, dessutom rätt intetsägande och politiskt korrekta utom vad det gäller att avliva fiender. En serie som i viss mån tycks ha andra förtecken är Remo (am. orig. The Destroyer), som visserligen utnyttjar masslitteraturens alla grepp men där författaren (om det nu är Warren Murphy, det kan man ju inte veta!) använder formen till kontemporär politisk satir. Vi har ett liknande fenomen i Norden, där finske Staffan Bruun med sin Burt Kobbar drar politiska signaler in absurdum i sina romaner.

Det intressanta med Remo (artikel om författaren Murphy kommer i nästa nummer av DAST) är inte det övermänniskotema som hängt med i nu snart hundra böcker, inte heller den parodiska rasism, där Remos lärare hatar alla som inte är koreaner, som alltid finns med och allra minst är det intrigerna som ibland tycks uppstigna ur en LSD-dimma. Det som fascinerat mig vid genomläsningen av dessa tre böcker från i fjol är den vidlyftiga analysen av amerikanska samhällsfenomen.

I Svart signal är det den ohyggligt kommersiella TV-branschen som får på käften så det skvätter. CNN:s högste chef Ted Turner har i lätt omskriven form blivit bokens vettvilling till gangster och det är ohyggligt skrivet, men ohyggligt roligt.

I Förtärande ondska angrips lika infamt Ted Kennedy fast givetvis under ett annat namn, för skadestånd för förtal är som bekant astronomiska i USA. Här har skalbaggar blivit ny, populär snabbmat. Vissa av dem som ätit krypen börjar dö och Kennedy (som i boken heter Clancy) menar att han avslöjat en epidemi som endast han kan avstyra. Det är hans avstamp mot presidenttiteln, sista chansen om man så vill. Personangreppen haglar i romanen och den nya högerradions flaggskepp (här kallad Thrush Limburger) borde aldrig mer resa sig. En släng av den illvilliga sleven får också ”temaregissören” Oliver Stone.

I Heligt uppdrag lämnar författaren inrikespolitiken och ger sig av till Tibet. Det lustigaste här är att en new agevisionär och miljonär på att saluföra visioner om livet efter detta påstår att hon, trots sitt kön, är återfödd lama och gör anspråk på sin tron i bergslandet. Nu blir det raffel av det mer vanliga slaget och boken känns väldigt lång.

KJELL E. GENBERG



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22