STADEN OCH HUNDARNA

Feb 17th, 2013 | By | Category: 2013-02 feb, Recension

Omslag till Staden och hundarnaAv Mario Vargas Llosa
La ciudad y los perros 1962
Översatt av Peter Landelius
Norstedts 2013
ISBN 978-91-1-303673-1, 395 sid

När den latinamerikanske nobelpristagaren Mario Vargas Llosa föreläste i magnifika Aula Magna på Stockholms universitet under rubriken ”Ett liv av passion för litteraturen” ställde han frågan om litteratur över huvud taget kan överleva utan böcker. Frågan kan verka underlig, men har en förklaring. Microsoft hade hotat med att ta bort den spanska bokstaven ”ñ” från datorernas tangentbord och då uppstod ett ramaskri i Spanien där Vargas Llosa nu är bosatt. Bill Gates tvingades resa dit och förklara att jätteföretaget backade från beslutet. Alla var nöjda men vid en presskonferens lite senare förklarade Gates att han hade en dröm: att boken skulle försvinna och att papper aldrig skulle behövas mer.

Mario Vargas LlosaVargas Llosa sade sig vara mycket skeptisk mot att litteratur kan överleva på en dataskärm och han borde veta eftersom han under sin författarbana producerat böcker i nästan 50 år. Medan han fortfarande var bosatt i Peru ägde han ett hus i stadsdelen Barranco i Lima som han skulle utöka med ett rum för varje ny bok han skrev. Det skulle vara roligt att se det huset nu, med tanke på Vargas Llosas stora produktion.

Mario Vargas Llosa föddes i ”den vita staden” Arequipa i södra Peru år 1936, som son till en journalist. Numera har han både peruanskt och spanskt medborgarskap. 1990 ställde han upp i Perus presidentval mot japanen Fujimori och förlorade. Som hämnd ville Fujimori ta ifrån honom hans medborgarskap. Nu sitter den forne skurkaktige presidenten fängslad och Vargas Llosa är bosatt i Madrid med hustru och familj.

Redan tidigt gjorde sig Mario Vargas Llosa ett namn i den spanskspråkiga kulturvärlden och internationellt. Han debuterade med pjäsen La Huida 1952. Innan dess förklarade hans far – återförenad med familjen sedan en tid – att han inte tyckte om sonens fantasier. Därför  såg han till att Mario hamnade på kadettskolan Leoncio Prado i Lima. Det är denna skola som är spelplats för den grymma och mycket spetsiga intrigen i Staden och hundarna.

Romanen handlar om våld och pennalism i alla dess former eftersom Leoncio Prado genomsyrades av dyrkan av våldet. Vargas Llosa skriver om befälets våld mot kadetterna, om kadetternas våld mot yngre kolleger och om hur våldet i cirklar spreds till samhället – sexuellt våld, polisbrutalitet, barnmisshandel och kvinnoförtryck. Att bruka våld finns redan i machokulturen inom familjerna och naturligtvis inom armén där pojkar skulle uppfostras att bli riktiga karlar.

Staden och hundarna kom först ut i Spanien men efter ett år trycktes en billighetsupplaga i Peru. Det gjorde att man på Leoncio Prado upprördes så att man slängde hundratals exemplar av romanen i en hög på kaserngården och tuttade eld på dem. Enligt generalerna var författaren “kommunist” och “fosterlandsförrädare” för att han på ett skakande sätt berättade om pennalismen och brutaliteten på skolan.  Man kan nästan förstå den reaktionen om man ser saken ur militärens synvinkel.

Återutgivningen av Vargas Llosas genombrottsroman är en välgärning. Det är en gripande berättelse som talar om en mentalitet som spridit sig utanför de militära kretsarna. Tänk bara på den debatt om ”näthat” som nu drivs i Sverige.

KJELL E. GENBERG

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22