SKOGSMADONNAN

Mar 11th, 2010 | By | Category: 2005-2, Recension

Av David Guterson
Our Lady of the Forest 2003
Översatt av Ia Lind
Norstedts 2005

Ann Holmes är en ung flicka på endast sexton år. Hon har upplevt mer än vad andra kvinnor upplevt under en hel livstid och det är upplevelser som är fruktansvärda. Misshandlad och våldtagen av sin far är hon på rymmen och försörjer sig som svampplockare. Hon bor i ett tält. Men så en dag händer något. Hon ser plötsligt Jungfru Maria och blir omvänd. Maria har ett budskap till Ann och för att kunna genomföra detta budskap söker Ann sig till närmaste präst, fader Collins, som visar sig vara en dubbelbottnad präst med för en präst onaturliga böjelser, eller…?

Han tar hand om Ann eftersom han förstår att det är hans uppgift att kontrollera om hennes uppgifter kan vara riktiga. Han kontaktar sin fader Butler, sin närmaste chef efter det att han varit med Ann och hennes nyfunna vän, Carolyn Greer, vid hennes andra uppenbarelse. Han känner sig övertygad om att han bevittnat något unikt, men överlåter åt fader Buller att avgöra vad som bär göras.

Jungfru Maria har talat om för Ann att hon kommer att uppenbara sig fyra gånger. Nu sprider sig ryktet med blixtens hastighet och redan tredje gången som Maria ska uppenbara sig har mer än tusentalet människor från olika delar samlats för att få vara med om ett under. Även pressen har larmats och det blir en konfrontation mellan markägaren och den lokala polisen. En annan huvudperson är Tom Cross, som har en förlamad son. Han anklagar sig själv som vållande till sonens förlamning och har helt spårat ur. Han har besöksförbud hos sin hustru och son och ser nu Ann som en sista utväg att låta honom få hustrun tillbaka och sonen botad.

Vad är sanning? Vad har skett med lilla unga Ann? En berättelse om tro i dagens moderna samhälle, där Mammon är den styrande faktorn.

IWAN MORELIUS



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22