SIGRID UNDSET DIKTARDROTTNINGEN

Dec 8th, 2009 | By | Category: 2009-5, Recension

Omslag till Sigrid Undset

Av Sigrun Slapgard
Sigrid Undset, Dikterdronningen 2007
Översatt av Gun-Britt Sundström
Albert Bonniers 2009

Nu hade hon blivit 27 år gammal och hade just lagt bakom sig ett förbjudet och hemligt förhållande…Sigrid Undset hade vägrat bli en av dem som satt och väntade på prinsen. Nu var det definitivt. Farväl klosterliv med mor och systrar! Hon var på väg till Rom för att leva det verkliga livet; hädanefter skulle hon leva konstnärsliv fullt ut, aldrig mer något halvljumt…Den avlidne fadern, vetenskapsmannen Ingvald Undset, var den man i vars fotspår hon reste.

Kanske hade hon med sig faderns reseberättelse Fra Akershus till Akropolis i kofferten? Kanske behövdes det inte. Hans ord bar hon alltid med sig…han hette Victor och var från Köpenhamn. Där ute på ön hade de haft sina hemliga möten under bar himmel. Han var gift och dubbelt så gammal som hon…Till att börja med hade hon känt att ”ingenting i världen kunde vara finare och vackrare och ömmare” än förhållandet till denne äldre Victor. Men varken sanddyner eller slickande bränningar hade kunnat lyfta förhållandet i den riktning hon önskade…Ett år senare var manuset till Fru Marta Oulie färdigt… Redan öppningsmeningen var ägnad att skapa intresse: ”Jag har varit min man otrogen.”…Och succé blev det. Året därpå gav hon en novellsamling den ironiska titeln Den lykkelige alder och inhöstade ännu en succé.

Det här är ur inledningskapitlet som startar mer som en upptakt till en roman. Undset som efter faderns frånfälle fått hjälpa till med försörjningen jobbar i tio år på kontor. Nu med succéböckerna, kontoristtiden och ett kärleksförhållande bakom sig reser hon till Rom som fri konstnär, som författare. Här kommer hon att möta den stora kärleken.

Det är en väldig bok journalisten Slapgard fått ihop. 750 sidor. Men den är skriven på ett journalistiskt sätt som gör den mycket lättläst. Översättningen bidrar säkert till det goda språkets flyt. Häromdagen träffade jag en professor som apropå vissa kollegors akademiska träighet uttryckte sig på följande sätt: ”Jag kallar dem för fotnötter”.

Hade en sådan fotnot skrivit boken Sigrid Unset Diktardrottningen hade den förmodligen varit betydligt mindre läsbar. Men kanske rikare till sitt innehåll. För trots en mängd för mig rätt triviala nyheter saknar jag något nytt i litterärt hänseende. Och det är märkligt med tanke på bokens volym och att Sigrid Undset med Kristin Lavransdotter erhöll Nobelpriset i litteratur 1928. Hon är ju en av Nordens stora författare. En motsägelsefull och komplex individ som både var konservativ och stred mot nazismen. Hon tvingades bland annat att fly till Sverige och USA.

Onekligen vet jag mer om Sigrid Undset efter läsningen av boken, men inte litterärt.

LENNART HÖGMAN

Sigrun Slapgard. Foto Christian Elgvin

Sigrun Slapgard. Foto Christian Elgvin

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22