SHERRY OCH STULNA JUVELER för tre gamla damer

May 23rd, 2019 | By | Category: 2019-05 maj, Recension

Omslag till Sherry och stulna juvelerAv Minna Lindgren
Ehtoolehdon pakolaiset, 2014
Översättning Ann-Christine Relander
Norstedts, 2019
ISBN 978-91-1-309182-2, inbunden, 334 sidor

Detta är den andra av tre böcker med tre 90-åriga damer i Helsingfors. Den första, Rödvin och ett misstänkt mord för tre gamla damer, kom i svensk översättning förra året. Svensk översättning för trots författarens svenska namn är hon finsktalande (och musikjournalist på Finlands tv, Yle).
I min recension av den förra boken hade jag några invändningar. Lika bra att ta dem igen: Damerna på omslaget ser väsentligt yngre ut än vad man ser framför sig när man läser; associationerna till mysdeckare är fel.

De sista orden i romanen är ”Döden, döden, döden”, känt från Astrid Lindgren och hennes systrar. De sägs av en av de gamla damerna upprepade gånger i boken. För naturligtvis är tankar på döden närvarande när man är över 90 och har grannar, vänner och släktingar som är sjuka eller har dött.

Jag tyckte också om förra boken att den var en debattbok i förklädnad, och det är likadant i denna, kanske ännu mer.

De tre damerna, främst är det Siiri som står i fokus, bor på det privata (och misskötta) äldreboendet Aftonlunden. Nu inträffar den moderna katastrofen, stambyte och stor renovering. Väggar rivs, ägodelar ska packas i lådor och förvaras, maten kan inte lagas, allt är täckt i plast, men hyran ska förstås betalas ändå, och eftersom det blir mycket bättre efteråt så måste ju den höjas senare.

En av de tre damerna gifte sig i förra boken med den pensionerade ambassadören som är förmögen och fortfarande är aktiv affärsman. Ett tillfälligt kollektiv skulle ju passa väninnorna, och ambassadören kan hjälpa.

Läsaren, och snart också damerna, inser att den ståtliga lägenheten har varit en bordell, och stången mitt i vardagsrummet är inte till för att hålla upp taket.

Trots titlarnas anspelningar på mord och stulna juveler är detta inga deckare. Det är fina och ofta roligt framställda personporträtt av hur det är att vara äldre i den allt mer privatiserade vården, och alltså med mycket allvar i botten, både vad gäller hur det är att vara äldre och hur samhället fungerar.

Också här är det mycket musikinslag och många spårvagnsresor med arkitekturkommentarer.

Kan inte låta bli att ta med några citat: ”Tja. Den som det visste. Sote, Social- och hälsovården, har blivit ett skällsord och åldringsvården är en sådan härva att beslutsfattarna stor handfallna, personalen är utarbetad och klienterna…har inga valmöjligheter längre. Den som på felaktiga grunder läggs in på sjukhus förvandlas till ett viljelöst kolla och bollas runt som i Barcas fotbollsklubb.”

Och vi får en förklaring varför det privata hemtjänstföretaget inte vill avsluta uppdraget när hemtjänsten inte längre behövs: ”Alltså…med andra ord…det handlar om ett enkelt marknadsekonomiskt fenomen. När den offentliga sektorns problem omvandlas till en näring i den privata sektorn så är det som igår var en utgiftspost idag en inkomstkälla. Det är inte märkvärdigare ändå, i själva verket ganska fantastiskt, inte sant? Åldringar får vård och aktieägarna får avkastning på sina placeringar.”

En mänsklig, ibland humoristisk, ibland lätt tragisk roman om människor som man tror på, som har problem men som gör det bästa de kan av livet (en hel del vin, mojitos och whisky, inte så mycket sherry).

En sista anmärkning: På bokens baksida står det att damerna får en lägenhet i Hakaniemi. Det är rätt fast fel, platsen heter Hagnäs på svenska vilket också står inne i texten. Där finns stadens stora saluhall där damerna handlar och träffar folk, men den läsare som i dag vill besöka saluhallen får i stället ta den tillfälliga men välfungerande baracken eftersom saluhallen nu renoveras.

LEIF-RUNE STRANDELL

Minna Lindgren

Minna Lindgren. Foto Essi Markkula

Taggar: , , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22