SE PÅ MIG En biografi över Zarah Leander

Apr 12th, 2017 | By | Category: 2017-04 apr, Recension

Omslag till Se på migAv Beata Arnborg
Natur och Kultur, 2017
ISBN 978-91-27-14366-1, 511 sidor

Det har skrivits böcker om Zarah Leander förr, till och med av divan själv. Den senaste jag läste var Bögarnas Zarah – diva, ikon, kult (Normal Förlag 2009 –  http://www.dast.nu/recension/bogarnas-zarah-%e2%80%93-diva-ikon-kult) av Tiina Rosenberg som jag tyckte om trots den aparta vinklingen. Men i omfång och innehållsrikedom är Betas Arnborgs Se på mig svårslagen. Den har redan debatterats i kulturkretsar och fått skäll för att alla konserter i andra världskrigets slutskede inte blivit omnämnda. Arnborg har svarat och svaret har enligt min ringa mening varit giltigt, varför den debatten härmed inte nämns mer.

Zarah Leander föddes 1907 som Sara Hedberg i Karlstad vann sitt anseende som svensk revyartist. Sara var rödhårig och självmedveten, nästan kaxig fast hon var minst i sin klass vid flickläroverket i hemstaden och hon drömde om att bli artist redan som liten. När hon kom tillbaka efter sommarlovet 1918 hade hon bestämt sig och Sara var inget bra namn för den som ville bli världsberömd. Från och med nu stavade hon sitt namn med Z och h – Zarah!

Och hon kom att bli en av det europeiska 1900-talets största artister. Zarah flyttade till Stockholm, gifte sig och skilde sig, stretade på scenerna. I början av 1930-talet fick hon kontakt med Gösta Ekman den äldre som skulle sätta upp Glada änkan där han själv tänkte spela Danilo. Han erbjöd Zarah ett rejält gage för att spela titelrollen men hon ville ha dubbelt så mycket. Ekman blev paff och imponerad, så pass att han godtog det. Att förhandla till sig höga gager blev hennes signum även i fortsättningen. Och fortsättningen blev lång. Zarah fortsatte att vara aktiv ända in på 70-talet (hon dog 1981) även om hon påtvingades en paus under en tid efter andra världskriget eftersom hennes arbete i det nazistiska Tyskland, där hon var regimens största filmstjärna, gjorde henne till persona non grata under en relativt lång period.

Hon lyckades komma tillbaka, mycket tack vare sin vän Karl Gerhard och kunde åter börja sjunga på de stora scenerna och förtrollade publiken med sin mörka röst och yviga gester som parades med klädsam självironi.

Skälet till att ingen tidigare skrivit en fullödig biografi över Zarah Leander beror förstås på hennes samröre med den tyska regimen under åren 1937–1943 som framkallat en viss rädsla för guilt by association. Kulturjournalisten och författaren Beata Arnborg, som tidigare skrivit uppmärksammade och prisbelönade biografier över Vivi Täckholm, Barbro Alving och Kerstin Thorvall har tagit tjuren vid hornen och låtit en stor del av biografin redogöra för dessa år.

Arnborg visar på ett övertygande sätt att Zarah Leander aldrig var nazist. Men otvivelaktigt var hon mycket om sig och kring sig. Hon ville tjäna pengar och gagerna hon fick i Tredje Riket var storslagna, många miljoner om man räknar om summorna till dagens penningvärde. Redan innan kriget började 1939 kunde hon för sin inkomster från grammofonskivor köpa herrgården Lönö  på Vikbolandet utanför Norrköping. Hon ville bli – och blev – ekonomiskt oberoende.

Man kan undra över varför Leander blev symbolisk spottkopp för det hon gjorde i Nazityskland. Andra hade gjort likadant, dock utan att bli lika berömda. Signe Hasso och Ingrid Bergman spelade under sent 30-tal in film i Tyskland och operasångaren Set Svanholm gick till och i det tyska nazistpartiet.

Beata Arnborg tror att det berodde på att Zarah var en självmedveten kvinna som till råga på allt inte dolde att hon tjänade makalöst mycket pengar.

Författaren föddes 1950 och arbetade i många år på Svenska Dagbladet och har också verkat som tidskriftsredaktör. År 2011 tilldelades hon Lotten von Kræmers pris av Samfundet De Nio och 2016 erhöll hon Birger Schöldströms pris till stöd för litteratur- och personhistorisk forskning av Svenska Akademien.

KJELL E. GENBERG

Beata Arnborg

Beata Arnborg. Foto Sofia Runarsdotter

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22