S SOM I SCOOP En redaktionsthriller

Jun 19th, 2016 | By | Category: 2016-06 juni, Recension

Omslag till S som i scoopAv Mats Lundman
Ultima Esperanza books, 2015
ISBN 978-91-88263-02-5, häftad, 263 sidor

Detta är del två i en tänkt trilogi med chefredaktören Moa Lönn som huvudperson. Del ett, D som i deadline, kom i höstas och Dasts recensent Björn Enman gillade den.

Den här andra delen utspelar sig i Stockholm där Moa erbjuds ett nytt jobb som chefredaktör för en nystartad veckotidning med inriktning mot politik och ekonomi. Man kan tänka sig en variant av den existerande Fokus.

Det märks att författaren, med mångårigt journalistiskt förflutet, både kan miljön och kan skriva klart och enkelt. Det gör den lättläst och trovärdig.

Problemet är ett annat: det här är en roman/thriller som sönderfaller i tre delar, alla på sitt sätt intressanta och väl värda att skriva om.

Mats LundmanSom undertiteln lyder, En redaktionsthriller, är det en skildring av hur man startar och driver en ambitiös tidskrift i ett förlagshus som inte har det lätt med ekonomin. Det mest thrillerartade är faktiskt hur det ska gå med utgivningen (fast som gammal pappersjournalist både på dags-, vecko- och fackpress är jag jävig — ser med oro hur mediavärlden förändras).

Sedan finns den ”vanliga” thrillern: Moas drivande unga reporter kommer ett scoop på spåren, vapenindustrin som säljer till förbjudna länder (står redan i baksidestexten så jag avslöjar inget avgörande). Dock kommer det thrillerinslaget ganska sent in i handlingen, och faktiskt är det mer spännande att läsa om hur man jagar källor och funderar på taktik för att inte regeringens stora dementimaskin ska rulla igång. Det vanliga pangpanget och jagandet solar mycket liten roll.

Så den tredje romanen: en utvecklingsroman där vi får följa en ung kvinna som funderar över både livet, vad hon vill och hur hennes relationer fungerar. Det är lite skissartat men eftersom hela bokens är skriven ur hennes, Moas, synvinkel så lär man känna henne hyfsat bra. Fast jag undrar över hennes ålder. Hon är 40 men beter sig snarare som 30. De 40-åringar jag känner brukar vara mer mogna och klara över sig själva. Fast det finns ju alla sorter.

Det är redaktionsbeskrivningen jag tycker bäst om. Det skulle kunna ha blivit en riktig tidningsrysare om han byggt ut den delen. Kanske i en kommande bok?

LEIF-RUNE STRANDELL

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22