RÖRMOKAREN

Jul 8th, 2010 | By | Category: 2010-3, Recension

Omslag till RörmokarenAv Viggo Cavling
Forum 2010

Detta skrivs dagen efter det att arbetsmarknadsminister Littorin avgått. För att medierna varit så påträngande.
Redan samma dag, och fler kommentarer dagen efter, säger att nej, så är det nog inte. Det är bara ett sätt för statsministern att göra sig av med en minister som inte klarat en av de viktigaste valfrågorna.

I Viggo Cavlings debutdeckare är det 2006 och statsministern heter Göran Persson, nej i boken heter han Kjell Göransson. Justitieministern, ja man tänker förstås på deckarskrivande Bodström, blir fotograferad i en alldeles för intim situation. Något måste göras.

Rörelsen rörmokare, som finansieras av de pengar som DN betalade när den tidigare rörmokaren Ebbe Carlsson stoppade publicitet kring en annan justitieminister, får uppdraget. Och nu går det snett: fotografen blir inte bara av med de komprometterande bilderna utan också med livet. Vilket inte var meningen.

Läsaren får följa rörmokaren, hans vänner i finansbranschen och vännen stjärnreportern på DN.
Som möjligen är hemligheten på spåren.

Jag får Jens Lapidus Snabba cash i minnet när jag läser. Nu är det inte den vanliga kriminaliteten som beskrivs utan finansvärldens och politikens.

Snacka om konspiratiionsteorier.

Det är en fiktion, en roman, Hoppas vi.

Eftersom det är i det nära förflutna så kan vi lätt identifiera dem som dyker upp under annat namn. Men är det sant, i någon mening, det som beskrivs. Finns den undangömde rörmokaren nu när IB inte längre är i tjänst.

Spännande? Nja. Det beror kanske på att jag inte riktigt kan identifiera mig med någon av personerna, som inte är särskilt sympatiska. Och jag tror inte riktigt på att politiker och politik drivs just så. (Jag kände ändå Ebbe Carlsson…)

Idén är inte dum, “avslöjanden” om de innersta maktkretsarna retar nyfikenheten, författaren är framgångsrik journalist som kan skriva en lätt framflytande svenska, så nog kommer den att sälja.

Men jag hoppas på något mer substantiellt om han kommer med en bok till.

LEIF-RUNE STRANDELL

***

Det sägs, lite skämtsamt elakt, att det numera är marknadsnissarna på de stora förlagen som avgör vad som ska ges ut, och inte redaktörerna.

En någorlunda habil historia är fullt tillräckligt för att förlagen ska förmås satsa sexsiffriga belopp på marknadsföring. Förutsättningen är att författaren är kändis redan innan boken kommer ut.

41-årige Viggo Cavling uppfyller kriterierna med råge, när han nu debuterar med en deckare som förlaget kallar politisk thriller. Han är chefredaktör för reklambranschens tidning, Resumé, och har varit TV-programledare och suttit i panelsoffor i flera kanaler.

Rörmokaren då?

Ja, hantverkaren, som Cavling berättar om, heter Mårten Leijon och är en nutida efterföljare till Ebbe Carlsson, men något mer sofistikerad och tränad för sin uppgift – att sopa rent runt socialdemokraterna och samtidigt kunna utdela ett och annat nålstick åt politiska meningsmotståndare.

Detta Leijon, inte det minsta släkt med den tidigare ministern Anna-Greta, får i uppdrag att städa upp, efter att justitieministern fångats av en paparazzi under ett minst sagt korkat äventyr i tjänstebilen.

Mårten Leijons närmsta vän är pengamäklaren Gabriel von Fersen. I utkanten av vänskapen finns också DN-journalisten Adam Frejlif, som är ”rörmokaren” på spåren.

Det borde finnas underlag för en riktigt spännande bok, med stundande riksdagsval, och ett triangeldrama mellan vännerna, men det tar sig aldrig riktigt. Tvärtom, efter en riktigt lovande inledning, så planar allting ut i en sorts tämligen händelselöst och ointressant ”Stureplanstjatter” där det blir viktigare att berätta om varumärken och krogar, än att föra historien vidare.

Slutet förmår heller inte lyfta den då redan buklandade historien. Tvärtom lämnas en lätt förvirrad läsare kvar på startplattan.

Men – i motsats till många andra debutanter så gör Cavling riktigt bra och levande personporträtt, även om grabbigheten kan störa en del.

Språkligt finns det också ett flyt i berättelsen som gör det lätt att läsa. Han är också väl insatt i det han skriver om.

Jag tror säkert att Viggo Cavling kan skriva fler deckare – och bättre!

PER ERIK TELL

Viggo Cavling. Foto Sandra Qvist

Viggo Cavling. Foto Sandra Qvist

Ebbe Carlsson

Ebbe Carlsson är den tydliga förebilden för den socialdemokratiske ”rörmokare” som Viggo Cavling skriver om i sin bok. Han (1947–1992) var en svensk journalist som mer eller mindre snackade sig in kretsen kring den socialdemokratiska partitoppen. Sedan han övergett journalistiken blev han informationssekreterare åt justitieminister Lennart Geijer och utvecklade, i till exempel bordellhärvan och affären med sjukhusspionen på Sahlgrenska sjukhuset, en förmåga att förneka och mörklägga regeringens, eller ministrarnas, snedsteg.

Genom sin vänskap med Hans Holmér fick Ebbe Carlsson också insyn i utredningen av Palmemordet, men hans egna initiativ i samband med den avslöjade hans okonventionella metoder och avslutade hans karriär.

Ebbe Carlssons sista framträdande roll var när han berättade om sin homosexualitet och att han drabbats av aids, som han senare också avled av.

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22