PRIVATUS

Sep 3rd, 2020 | By | Category: 2020-09 sep, Recension

978-91-89217-43-0Av Christian Peters
Ekström & Garay, 2020
ISBN 978-91-89217-43-0, 276 sidor

En 10-årig pojke söker stöd i ett ord som smakar väl i munnen , en magisk formel , den som ska skapa ordning när en trygg värld hotar att falla samman.  Privatus, Privatus”. Utan att förstå ordets inre betydelse eller mening.

En åldrande son följer sin mor på livets avslutande resa . Vad kan bevaras av värdighet i livets slutskede ? Också här svävar den magiska formeln Privatus inför en mor, en ansvarstagande son

Christian PetersOch en människa som söker försoning med det förflutna, begriplighet , där minnen ska föra fram budskap och synliggöra , där livet bara tjänat mörkrets krafter, smärtor och svek. och bortträngda minnen och det stora steget, insikten, det att lämna förfluten tid bakom och inte vända sig om, bli en saltstod. 

Privatus är latin och väl uttänkt som ramverk för en livsberättelse, en autofiktiv odysse` när liv söker sammanhang, begriplighet och försoning. Privatus som ”enskilt”, ”privat”, ”personligt” liksom ”befrielse”

Privatus är en stark och mörk berättelse om rädslor, ensamhet, om tystnad , minnen och längtan. Och ett magiskt tänkande som går som en tråd, ”bara jag gör rätt kommer allt att bli rätt”. Ett barns fåfänga längtan i kärlek och lojalitet till föräldrar.  Svek som kapslar in, suger ut. Liv blir till en förstelnad scenbild.

Jag tolkar Privatus som en autofiktiv berättelse med tyngdpunkt i en inre kamp för överlevnad där tid sannolikt haft stor betydelse och språket fått växa långsamt till mognad. Titeln Privatus har ett eget slutkapitel när jaget ska möta sig själv och ansvaret för ett eget liv. Det kommer efter moderns död. 

Min tolkning övergår således till mitt ”privatus” . Att bli delaktig av en kör av röster som berättar om unika liv, unika färdvägar.

Jag berörs av textens förmåga att förmedla ensamhet i förhållande till barnet inom sig, hur något så lätt kan stelna och underordna sig. Hur stark lojaliteten kan vara inför föräldrar, och denna längtan att återställa ett förflutet paradis. ”Någon ordning måste det vara”. Det magiska tänkandet kan både vara ett hinder och en möjlighet samtidigt.

Det är så det ska gå till när man läser en bok speciellt men också förmedling från teaterscener eller musik. Skillnaden i att beröras på djupet och underhållas. 

En sådan här bok kommer att röra sig i underströmmarna, kommer att undvikas av många som jobbig text, men då vill jag nog ge nyanser. Jag tror att medkänsla, inlevelse och att låta sig beröras, är centralt i livet och i relationer. Christian Peters har genomfört sitt ”magiska projekt” på ett alltigenom förtjänstfullt sätt, jag har berörts.

GUNILLA LINDBLAD 

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22