PÅ STADENS SKUGGSIDA Människor och brott i Jack the Rippers London

Aug 27th, 2017 | By | Category: 2017-08 aug, Recension

Omslag till På stadens skuggsidaAv Peter K. Andersson
Carlssons, 2017
ISBN 978-91-7331-848-8, 189 sidor

Seriemördaren Jack the Ripper och hans tid och miljöer i 1880-talets London upphör tydligen aldrig att fascinera författare och läsare. Ämnet har intresserat horder av skribenter internationellt och även i Sverige finns en hel del böcker om de ännu ouppklarade morden att tillgå. En av de intressantare är Jack Uppskäraren Fakta i målet av Donald Rumbelow som nämner teorin att konstnären Walter Sickert skulle vara förövaren. Denna kastade handske togs upp av den amerikanska deckarförfattaren Patricia Cornwell i boken med den pretentiösa titeln Porträtt av en mördare Jack Uppskäraren – Fallet avslutat. Hon hade med säkerhet löst Rumbelows bok men ignorerat hans invändningar mot teorin. Att Sickert skulle vara inblandad i morden påpekas också i Stephen Knights Jack the Ripper The Final Solution.

Redan när morden fanns i färskt minne berättade poliskommissarien Donald Swanson, som var en av dem ledde jakten på Jack the Ripper, om fallet i den memoarbok som skrevs av en kollega och finns att läsa på Scotland Yards brottsmuseum. 2008 kom svenske Glenn Lauritz Andersson med boken Jack Uppskäraren – kriminalfall och legend (Historiska Media), en rätt gedigen genomgång av händelserna och presenterar senare rön och dessutom alla fall som kan tänkas ha med Uppskäraren att göra.

Jack Uppskäraren gav sig på kvinnor som levde på den absoluta botten i det viktorianska London, alkoholiserade och bostadslösa damer som prostituerade sig för att överleva. I nästan alla böcker om de (minst) fem osedvanligt grymma och blodiga morden har författarna lagt sig vinn om att beskriva dåtidens London, den ofta obeskrivliga fattigdomen och den smutsiga miljön.

Peter K AnderssonI den nyutkomna boken På stadens skuggsida ägnar författaren Peter K. Andersson inte så mycken möda på morden och mördaren utan beskriver staden och dess befolkning där offren framsläpade sina ofta miserabla liv. Rädslan för mördaren var påtaglig men vardagslivet måste ju gå vidare. Tiden strax före det förrförra sekelskiftet var också omvälvande med framväxande industrialism och nya tekniska landvinningar, även om dessa innovationer ännu inte sipprat ner till slummen och dess – faktiskt – flitiga invånare som försökte leva ett så gott liv som möjligt fast de dagligen tvingades umgås med de kriminella.

Uppskäraren slaktade sina offer i stadsdelen Whitechapel men Peter K. Andersson tar också läsaren med till andra platser, Hackney där kravaller utbröt och till hamnkvarteren med dess kosmopolitiska befolkning där kineser ofta hade lokaler där man kunde röka opium. Opiumhålor var stapelvara i tidens litteratur och beskrevs för det mesta som mycket hemskare än de var i verkligheten. Andersson beskriver trångboddheten, den framväxande anarkismen och ger bland andra livsöden en skildring av det inrutade arbetslivet för patrullerande poliskonstaplar.

Peter K. Andersson kan sitt ämne efter att 2012 ha disputerat på en avhandling om gatulivet i det senviktorianska London ur ett interaktionistiskt perspektiv. Denne fil.dr. i historia föddes 1982 och har fortsättningsvis forskat på vardagsliv och social interaktion bland de lägre samhällsskicken i det sena 1800-talet. År 2014 utkom han med boken Kafémänniskan – en essä om stillasittande i en tid av rörlighet.

KJELL E. GENBERG

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22