OPERATION OPERATION – ett sjukt uppdrag för Mister Majestic

Apr 1st, 2015 | By | Category: 2015-04 apr, Recension

Omslag till Operation OperationAv Zac O’Yeah [pseud för Sakari Nuottimäki]
Ordfront, 2015
ISBN 978-91-7037-841-7, 294 sidor

Ännu är det inget av det jag läst av O’Yeahs produktion som, enligt min ringa mening, slår genombrottsboken Tandooriälgen (2006), en svart och mycket rolig satir om ett Göteborg (Gautampuri) som helt styrs av indiska intressen. Hans tidigare böcker om Indien (och indisk visdom) och USA faller ju utanför Dasts intressesfär.

Men både Operation Operation och den tidigare Operation Sandalwood hör hemma i vår genre. Båda dessa böcker utspelas i sydindiska Bangalore (där O’Yeah, eller Sakari Nuottimäki som han egentligen heter) numera är bosatt. Huvudperson är en märklig detektiv och fifflare av format vid namn Hari Majestic, en rätt excentrisk, självsäker och temperamentsfylld herre hemmahörande i stadens namnlösa och icke stadsplanerade ”huvudkloakslum”, där han åtar sig diverse detektiva uppdrag, medan han hoppas på framgångar hos det täcka könet och kanske hitta en utväg ut ur slummen.

Zac O'YeahHans medhjälpare är lika utstuderade som han själv: den erotiskt lagde försäljaren av piratinspelade filmer vid namn Triplex, den välbyggde och burduse rikshachauffören AC Gaadi och den alkoholiserade internetcaféägaren Onkel O.K. Mammool. Alla har varit med förr men på något vis känns det som om de förändrats – inte utvecklats – från Operation Sandalwood. De, och Mister Majestic himself, beskrivs närmast farsartat när de under ett uppdrag i Bangalores stökiga basarkvarter träffar på den svenske läkaren Doktor Glad som byggt sig ett fint sjukhus som inte tycks passa i omgivningarna. Rätt så – det visar sig vara en fasad. I själva verket sysslar den gode doktorn med att för rika västerlänningars räkning operera fattiga indiers organ och exportera dem.

Det jag begrep och hade roligt åt i Tandooriälgen är inte lika kul här. Kanske mest för att jag inte kan relatera till det myllrande folklivet i Bangalore, den hisnande diskrepansen mellan det avskyvärda temat och författarens hämningslösa skämtsamhet i alla lägen.

Samtidigt ska erkännas att Zac O’Yeah skriver realistiskt när han skildrar den indiska vardagen.

KJELL E. GENBERG

För två år sedan läste jag Zac O’Yeah’s första bok om småskojaren och livskonstnären Hari Majestic. Det var en härlig skröna berättad i mustiga indiska miljöer. Nu återkommer han, efterlängtad i alla fall av mig.

Mr Majestic är en udda figur. Han är adopterad; upphittad som spädbarn under en bänk på en biograf som hette Majestic, därav hans namn. Han livnär sig på allt han kan hitta på (och lite till) och tvekar inte att ta risker i lagens utkanter. Det gör att han ofta råkar illa ut, men hans streetsmartness gör att han mirakulöst nog alltid landar på fötterna.

I denna bok har han fått för sig att han ska starta en detektivbyrå. Han börjar med en hejdundrande invigningsfest och får ganska snart sitt första uppdrag, ett otrohetsärende. Han har dock svårt att få ersättning för sitt arbete och han har därmed svårt att betala sina medhjälpare. För sådana har han, hämtade från samma miljö som han själv, med andra ord ganska vinddrivna individer som gärna tar genvägar i livet.

Detta första uppdrag kanske inte avslutas på bästa sätt, men det leder vidare till andra. Utan att veta om det hamnar Hari mitt i brottslig handel med mänskliga organ. Och då utmanar han starkare krafter än han kanske hade tänkt sig.

Precis som tidigare berättar författaren med mer än en skopa humor. Det blir farsartat, kanske till och med i överkant emellanåt. Men man kan inte annat än att älska denna Hari Majestic. Han har ett hjärta av guld, men hans arbetsmetoder är allt annat än ortodoxa. Han tvekar inte att ta genvägar och att använda sig av för honom rimliga svindlartrix. Han är trots allt upplärd på gatan.

Förutom det humoristiska är bokens styrka de indiska miljöerna. Hari bor i Bangalore, precis som författaren Zac O’Yeah, som namnet till trots är svensk, om än född i Finland. Det doftar Indien, det känns Indien – ja, det till och med låter Indien. Så närvarande är miljöskildringarna.

Vi får se om Mr Majestic återkommer. Det är absolut inte säkert eftersom en hel del av de frågetecken som fanns efter förra boken nu är uträtade.

NISSE SCHERMAN

Taggar: , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22