Nya rön om Hitlers blixtrande krigföring i Polen och Europa

Jun 2nd, 2008 | By | Category: 2008-3, Artikel, Recension

Omslag till BlixtkrigAv Lennart Bråding

Två nyutkomna böcker dissekerar Tysklands krig mot 30- och 40-talets europeiska länder.

Niklas Zetterlings Blixtkrig 1939-1941 handlar, som titeln anger, om hur Heinz Guderians engelsklärda kunskaper om utnyttjandet av pansarfordon i samarbete med infanteri och flygvapen trots sina många tillkortakommanden lyckades kuva sina grannländer och Norge i början av andra världskriget. Till stor del berodde framgångarna på utnyttjandet av radiokommunikation. Denna tankegång sägs ha motarbetats av en stor grupp konservativa officerare men genomfördes ändå tillsammans med omstrukturering av militärenetterling hävdar att denna föreställning om blixtkriget till stor del är en myt och att de tidiga framgångarna för den tyska armén i stället berodde på kontinuitet och en modifiering av metoder för strid och ledning som användes redan under första världskriget. Han menar att den populära bilden av blixtkriget som bestående av stridsvagnsanfall med tillhörande störtbombaranfall från Luftwaffe inte är helt korrekt utan snarare berodde hur tyska soldater blivit utbildade i taktik.

Blixtkrig betydde inget annat än att striden fick ett snabbare förlopp. Tyska befäl har berättat att det inte fanns någon utarbetad plan eller doktrin.

Boken ger läsaren många ögonvittnesskildringar från de skilda slagfälten och det är lätt att följa med i det omfattande bild- och kartmaterialet.

Begreppet blixtkrig nämndes redan 1935 i en tysk militärtidning med avseende på “De förenade vapnens strid”. Under kriget användes termen av de allierade för att ursäkta tyskarnas segrar. Man hänvisade till att den tyska armén mekaniserats och motoriserats medan sanningen var att merparten av den tyska armén förflyttade sig till fots och att man använde sig av lika mycket hästar som under föregående krig. Inte heller berodde det på att beslut togs vid fronten. I stället bestämde Hitler och hans generaler det mesta.

Inte ens Hitler

Inte ens Adolf Hitler använde sig av termen blixtkrig. ”Det är ett väldigt fånigt ord”, sa han i november 1941.

Men efter Andra världskriget har det blivit en samlingsbeskrivning av krigets början, inte minst av invasionen av Polen 1939. Avsikten var då att tyska pansardivisioner skulle bryta igenom motståndarens försvar. Det lyckades inte all gånger. Under det polska fälttåget klarade en polsk kavalleribrigad hindra den 4:e pansardivisionens framryckning under hela två dagar och norr om Warszawa fick Pansardivisionen “Kempf” stora problem med den polska 20:e infanteridivison. Striden om Mlawa pågick i fyra dagar innan polackerna slutligen tvingades retirera.

Om kriget där Mathias Forsberg och Artur Szulc i Med förtvivlans mod utifrån opublicerade vittnesmål, arkivdokument, memoarer och nyare forskning om den polska arméns desperata strider i september 1939 och om polackernas fortsatta kamp i exil.

Polackerna kämpade hårt för att försvara sitt relativt nya land mot först tyska och sedan sovjetiska trupper. På många platser kapitulerade polackerna inte förrän i slutet av angreppsmånaden. Frankrike och Storbritannien hade utlovat hjälp som aldrig kom vilket resulterade i att Polen kom att delas mellan Hitler och Stalin.

Fel plats

Vi har fått lära oss att krigets första skott avlossades vid Westerplatte, en polsk ”enklav” utanför den då tyska staden Danzig som nu heter Gdansk. Platsen är numera ett monument över de soldater som stupade där och det är enkelt att ta sig dit från den nordpolska staden. Enligt Forsberg och Szulc är detta fel, den första eldväxlingen skedde på annat håll, men deras beskrivning av angreppet är detaljrikt och mycket fascinerande läsning.

Detta skedde i krigets inledningsskede och tyskarnas vapenmakt var stor. Många polska soldater, liksom landets politiska ledning, lyckades fly till Frankrike via Rumänien och Ungern. En exilregering etablerades i London. Nya förband bildades och närmare 200.000 soldater stred under mottot “I Guds namn – för vår och er frihet” i Norge, Frankrike, Nordafrika, Italien, Nederländerna och Tyskland.

Exilregeringen arbetade hårt för att Polen skulle bli fritt när freden åter kom. Det lyckades inte. Efter 1945 hamnade Polen bakom järnridån och trampades under den kommunistiska stöveln.

Niklas ZetterlingNiklas Zetterling (Foto Cato Lein) författar militärhistorisk facklitteratur och debuterade 1995 tillsammans med Michael Tamelander. Då kom Avgörandets ögonblick och de har senare skrivit fler böcker tillsammans. Zetterling arbetar som forskare vid Försvarshögskolan och är bosatt i Uppsala.

Mathias ForsbergMathias Forsberg (Foto Cato Lein) har en magisterexamen i historia. Han arbetar som utredare och projektledare med näringslivsutveckling och EU-frågor.

Artur SzulcArtur Szulc (Foto Cato Lein) är magister i historia och arbetar som civil tjänsteman inom försvarsmakten i Sverige. 2005 gav han ut boken Röster som aldrig tystnar – Tredje rikets offer berättar.

BLIXTKRIG 1939–1941
Av Niklas Zetterling
Prisma 2008

MED FÖRTVIVLANS MOD
Kampen för Polen 1939-45
Av Mathias Forsberg & Artur Szulc
Prisma 2008

Utifrån opublicerade vittnesmål, arkivdokument, memoarer och nyare forskning berättar Mathias Forsberg och Artur Szulc i Med förtvivlans mod historien om den polska arméns desperata strider i september 1939 och dess fortsatta kamp i exil.

I september 1939 kämpade polackerna tappert för att försvara sitt fosterland mot tyska och sedan sovjetiska trupper. I Warszawa och på andra platser kapitulerade polackerna inte förrän i slutet av september. Den hjälp Frankrike och Storbritannien utlovat kom aldrig och det fanns ingenting att göra för Polen som slets itu mellan Hitler och Stalin.
Men ändå hade kriget bara börjat för polackerna. Polska soldater och politiker flydde till Frankrike via Rumänien och Ungern. Snart bildades exilregering och nya förband. Kampen för ett fritt Polen fortsatte militärt och politiskt under hela andra världskriget. Med mottot “I Guds namn – för vår och er frihet” stred polska soldater i Norge, Frankrike, Nordafrika, Italien, Nederländerna och Tyskland.

Medan soldaterna kämpade på slagfälten arbetade exilregeringen i London för att landet skulle återfå sitt oberoende efter kriget. Men freden 1945 innebar att Polen hamnade under det sovjetiska oket och idealen som de polska soldaterna kämpat och dött för försvann när järnridån drogs ner över Europa. För närmare 200 000 polacker i brittisk uniform var detta ett oerhört svek.

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22