NÄR ONDSKAN KOM TILL BYN

Sep 12th, 2009 | By | Category: 2003-1, Recension

Av Jan Nygren
Edicom 2002

Datorer kan bli fiender om man inte tänker sig för. En farlig funktion är sök/ersätt. Den har ställt till det en hel del i den här romanen. Tydligen ville någon (författaren eller förläggaren) ändra alla ”dom” till ”de” utan tanke på att använda det mellanslag som hör till. Därför hittar man nya skojiga ord i texten, exempelvis dekraft (domkraft) och svorde (svordom).

Det är lite synd eftersom Nygren har skrivit en roman (trots flera mord är det mer en roman än en deckare) som speglar femtiotalets slut och utspelar sig mest i en liten by i Dalarna. Han skriver på ett språk som verkar höra hemma bland de familjer av skogsarbetare och smått illitterata spelmän. De uttrycker sig valhänt och ibland naivt, precis som tolk brukar prata och det ger en igenkännandets glädje och framkallar minnen. Hans berättelse om smått och mindre smått i Korsby startar med att glasen i familjen Lagers växthus krossas i midsommardagens gryning, egentligen en skitsak, men det är bara början på en räcka obehagliga händelser som drabbar bygden.

I filmen och boken Gökboet fanns en underbar scen där patienterna på mentalsjukhuset förvandlade sig till läkare och fick under falsk flagg en härlig dag till sjöss. Nygren gör något liknande när han släpper iväg sina bybor till Stockholm och storögt låter dem betrakta storstadens synder.

Detta är ingen stor roman, men den innehåller förvisso spänning och drastiska händelser (dock ingen i samma dignitet som i Nygrens debut Mysterier från brännvinsbältet, en novellsamling som kom för några år sedan). Nygren har stark medkänsla med de bybor som agerar i romanen och får läsaren att känna detsamma.

MATTIAS JOHANSSON



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22