NÄR MÖRKRET FALLER

Jan 25th, 2008 | By | Category: 2002-4, Recension

Av Ian Rankin
Set in Darkness 2000
Översatt av Mark Beal
Forum 2002

Denna polisroman är i högg rad byggd på en väl flytande dialog, varvar scener med olika återkommande personer och för utredandet framåt genom inblickar i de inblandade polisernas praktiska arbetsvardag. Sammantaget kunde detta betyda att “spänningen stiger” men så är inte fallet. Rankin vill skildra verklighetens ekorrhjul snarare än fartfylld aktion. Han gör det lockande genom att intressera läsaren för vissa av individerna som ges ett yttre och inre liv genom god personbeskrivning. Det är massor av personer inblandade, vilket naturligtvis ska höja autenticiteten i detta fall av långdragen och invecklad korruption, fast varning, folkfloden kan verka avskräckande på den som inte sträckläser för att hålla reda på allihop.

Handlingen utspelar sig för några år sedan i Edinburgh. Skottland ska bli självständigt. En parlamentsbyggnad ska byggas. Intressen i byggbranschen är romanens nav. Man river och bygger om och hittar ett lik bakom en igenmurad vägg. Vem är det? Intressenter från 1979 finns kvar i nätverk som fungerar inom och utom fängelsemurar. Trådar från slutet av 70-talet och till nu sammanbinder det som hänt och det som händer via musikangivelser (pop, soul och jazz) samt påpekanden att somliga byggnader inte finns kvar, områden har sanerats med mera.

Kriminalkommissarie John Rebus står i centrum som samordnare i polisarbetet i det område som parlamentsbyggnaden ska uppföras. Han har som många inom krimlitteraturen porträtterade manliga fyrtiotalister vare sig skapat en familj att komma hem till eller lärt sig ett sunt leverne. Hans arbetsmetoder är personliga. Han har lojala eller till synes lojala medarbetare. Rebus tappar omdömet fler än en gång och läsaren får inte veta hans bevekelsegrunder, utan får fylla i själv genom hur Rankin framställer polisernas situation som genomgående frustrerad klämd mellan inre karriärsstrider i kåren och yttre hot från de kriminella. Läsaren tror sig ha löst fallet efter 120 sidor. Men så enkelt är det inte. Man måste läsa till slutet. Det blir a bitter end. Läs boken som en konfirmation på det never ending av manligt styrande norm i världen.

HELENA SIGANDER



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22