NÄR DÖDEN KOM TILL PEMBERLEY

Nov 4th, 2012 | By | Category: 2012-11 nov, Recension

Omslag till När döden kom till PemberleyAv P.D. James
Death comes to Pemberley 2012
Översatt av Ulla Danielsson
Wahlström & Widstrande 2012
ISBN 978-91-46-22208-8, 287 sid

Inläst av Katarina Ewerlöf
Bonnier Audio 2012
ISBN 978-91-74-33176-9, 10 CD (11 tim, 20 min)

Här har baronessan P. D. James tagit sig före att skriva en fortsättning på Jane Austens Stolthet och fördom och låta sin sequel bli en långsamt framskridande deckare. Sex år efter Austens sista kapitel är Elizabeth Bennet gift med Mr Darcy och Jane Ljudboksomslagmed Mr Bingley och allt är väl i de högre stånden.

Året är 1803 och livet på godset Pemberley går sin gilla gång. En av årets stora händelser, höstbalen, är instundande. Kvällen innan den ska gå av stapeln inträffar något ruskigt. En schäs kommer in på gården och en hysterisk Lydia Wickham förklarar att hennes man är försvunnen i skogen. Inte ensam och skott har hörts.

Det är en fördel att ha tagit del av Jane Austens verk innan man läser eller lyssnar på baronessan James berättelse. Fast det är väl svårt att ha undvikit det på grund av de filmatiseringar som kommit på senare tid. Persongalleriet torde vara rätt så känt, kanske till och med älskat.

Fast James diktar vidare på dem och ger dem mer djup och bredd för att passa in i sin story. Men den som kräver en myckenhet av blod och action för söka sig till andra romaner. Författaren berättar om livet under tidigt 1800-tal, tydligen med god historisk kännedom om engelskt lantliv på den tiden. Mordet – för det är ett sådant – får personernas liv i gungning, trots att de för allt i världen inte vill visa det.

Det värsta med mordet är att det framkallar fruktan för att familjens ära och goda rykte kan förfaras. Det får bara inte ske.

Det är ingen stor värld som beskrivs, globaliseringen ligger långt i framtiden. Samhället är mycket skiktat. Känslor undertrycks, blickarna är förstulna och alla är mycket artiga på det engelska, smått obegripliga viset. Är man elak döljs det på ett mycket intrikat sätt.

Katarina EwerlöfSom alltid är P. D. James skicklig konstruktör av gåtan och den som är hemmastadd i Austens lite sävliga värld kan emellanåt få för sig att det är just Jane som fört gåspennan.

Talboken är alldeles förtjusande och till stor del är det översättare Danielssons och inläsare Ewerlöfs (bilden) förtjänst.

INGER STRANDBERG

PD James

PD James. Foto Ulla Montan

Taggar: , , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22