MÖRKRETS MÄSTARE – SKRÄCK GENOM TIDERNA

Mar 5th, 2010 | By | Category: 2007-2, Recension

Av Rickard Berghorn och Annika Johansson
Bibliotekstjänst förlag 2006

Bibliotektjänsts förlag fortsätter att ge ut böcker som underlättar för oss läsare och här har två av våra kunnigaste vad beträffar skräckgenren delat på rapporteringen.

Berghorn från ”begynnelsen” till 1945 och Johansson krigsslutet till i dag. Skräckgenren, vars mest kända utövare i dag är Stephen King och nobeltipsade hackwritern Joyce Carol Oates, har inte högt status. Men när jag nu läser Rickard Berghorns bidrag till Mörkrets mästare. Skräcklitteraturen genom tiderna, så framgår klart att många klassiker ägnat sig åt skräck: E. T. A. Hoffman, E. A. Poe,Mary Shelley, Guy de Maupassant, R. L. Stevenson, Oscar Wilde, W.B. Yeats, H. G. Wells osv.Genrens låga status är märkligt med tanke på de existentiella avgrunder som djuplodas i skräckberättelsen. Jag är ingen specialist på området, men Berghorns utomordentliga redogörelse fram till 1945 känns heltäckande.

Till min förvåning tonar Swedenborg övertygande fram som skräckinspiratör. Från Hoffman och Poe via H P Lovecraft och till Jorge Luis Borges, alla har de hämtat kraft hos Swedenborg. Eftersom Swedenborg även i andra sammanhang utövat ett stort inflytande på författare, så är han nog den minst läste svensk som utövat störst inflytande över huvud taget. Annars är det ont om svenskar. Berghorn noterar att Selma Lagerlöf aldrig fått sitt skräckgenombrott. Vad beträffar de båda andra svenskar han lyfter fram, har Aurora Ljungstedt nyss återupptäckts och Skåne-poeten Ola Hanson känns marginell. Annika Johansson har haft den ”otacksamma” uppgiften att skriva om skräck efter 1945. Där har saker och ting bara delvis ”satt sig”. Trots det korta perspektivet har hon mycket väl behandlat perioden.

Hon inser själv problemet när hon berättar om New Weird, ett fenomen som dök upp först 2003. Som genre kan New Weird inte inrangeras i någon genre men tar för sig i alla genrer. Om det är en fad eller en trend återstår att se. Som alla andra branscher är också skräck utsatt för galopperande teknikutveckling. Där Berghorn talar om korsbefruktning mellan genrer talar Johansson om korsbefruktning mellan media. Böcker filmas och blir datorspel och vice versa. Mörkrets makter avslutas med 29 författarporträtt, litteraturlista och register. En bok som denna har länge saknats och här finns massor med tips för skräckkonsumenter.

BERTIL FALK

Taggar:

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22